Nationaldag
Tror faktiskt det är första gången någonsin som jag deltar vid ett nationaldagsfirande. Eller det kanske inte kan räknas som deltagande när man kommer dit och tittar när Lilltjejen gör sitt framträdande med orkestrarna och sedan åker? Jag tog inte ens en flagga att vifta med.
Träffade på Jill med föräldrar från Olofstorp, Jill var året äldre än Lilltjejen men de lekte mycket ihop. Nu var hon en uppenbar tonåring med finnar och trulig underläpp med blicken hela tiden i mobilen.
Jag var helt slut efter Lisebergsbesöket. De stannade till stängning så nio timmar! Lilltjejen var också rätt mör men nöjd.
Denna blogg har som eventuella långtidsföljare sett verkat som min ventil, de anonyma läsarna som bekräftande mottagare för mina tankar, sorger, toppar och dalar. Efter den där nyårskvällen då Johans nya svek bekräftades från hans skärm fylldes bloggen med spaltmeter, ibland i tredje person för att få smärtan ändå en liten bit ifrån mig.
Nu när det hänt igen känner jag mig snarare mest trött. Kanske för att jag alltid kände på mig att det var något och aldrig riktigt sänkte garden. Mycket för att jag nu har mitt egna liv och min trygghet och inte en hel tillvaro som rivs upp för att startas om. Det som gör mig arg är hur ledsen Lilltjejen blev när hon snabbt förstod vad "Christer gjort bort sig" innebar. Det som gör mig trött är hela den omständliga processen att hitta någon ny, åååh! Man ska lära känna varandra, han mina egenheter och jag hans och hitta sin gemensamma rytm. Stön!
Måste bara dokumentera att jag fått väldigt mycket stöttning och support från de få nära jag har, men framför allt den andra tjejen - som jag liksom i första fallet med Johan, kontaktade. Det har och är väldigt upplyftande att vi delar våra erfarenheter och slår hål på hans lögner.
När han var ute genom dörren fick jag trösta och ha bra samtal med Lilltjejen där hon fick vara ledsen tills vi kunde styra om tankar och fokus till någon hon länge velat men vi nu planerat att genomföra - färga tröja! Hon fick ett kit i födeledagspresent av en kompis och resultatet blev riktigt bra, klart över min förväntan i varje fall. Enkelt och kul!
Efteråt gick jag ut och gjorde mitt jobb med röjsågen.Tiden flög och plötsligt skulle Lilltjejen till sin match och jag till mitt pass! Det var inte laglig hastighet någonstans kan jag säga men blev endast fem minuter sen till passet - där jag lagt in några av de nya låtarna så min hjärna var duktigt rörig med stressen och så avslöjandet från morgonen, men det gick klockrent! Bastu och prat med Birgit efteråt där hon delade att hennes dåvarande och numera avlidne man var otrogen medan hon låg på förlossningen. Suck alltså, finns det några vettiga karlar där ute någonstans över huvudtaget?
Påbörjade detta inlägg igår så rubriken får vara kvar, det börjar ändå bli torka på mina rubrikidéer efter snart femton års bloggande!
Ikväll ska jag köra hela nya releasen själv då min teampartner inte fick tag i barnvakt. Jag har knappt koll på styrkan och än mindre på nedvarvningen. Dock är de lättare att improvisera om det skulle vara så. Tempolåtarna blir dock lätt lite....avslagna om man får hjärnsläpp och blir stående som ett fån!
Kommentarer
Trackback
