Sedan SkiStar tog över höghöjdsbanan har de gjort om den totalt. Helt nya banor och betydligt fler! Dessutom ett snillrikt system som innebar att man slapp de för dubbla karbinhakarna som skulle flyttas mellan varje hinder. Här hade man en som sattes på i början av banan och därefter hängde med ända till dess slut. Smidigt!

Tidigt på semestersäsongen innebär lite besökare så vi hade nästan hela klätterparken för oss själva! Många och långa ziplinor är ju klart roligast medan näten inte är kul någonstans, endast fördjävligt jobbiga. Shit vad slut jag var i händer och armar efteråt! 

Av den ena av de två långa parallella ziplinorna som gick så härligt över dammen fick jag sådan otrolig fart att jag inte kunde stoppa emot tillräckligt med benen så sidan av halsen på något sätt tog en del av smällen mot den tvärstannade blocklinan. Tror vi i alla fall. Personalen ville i vilket fall dokumentera då de ännu håller på att finjustera. Knepigt när farten man får beror på så många faktorer.

Med möra armar och ömma händer återvände vi till vår stuga för lite soffhäng innan det var dags att gå ut i det lätta regnet igen och prova fiskelyckan.

Några små napp men massor av knott, förlorade ett sprillans nytt flugdrag till någon sten på botten och närapå ett till uppe i  en björk…! 

Riktig middag och spel och nu är två tröttmössor tidigt i säng. Vädret ser sådär ut för imorgon så vi beslöt att hoppa över den längre vandringen med tältövernattning på Fulufjället och endast sikta på stugan i övermorgon. Om vädret är ok blir det någon dagstur i närområdet istället.