Lilltjejen ligger intill och nu har vi båda kli i våra brunbrända ansikten. Smörjde in mig och gömde mig så gott jag kunde under keps och huva. 

Veckohandlade och hann se större delen av första matchen då Johan också anslöt efter sin padelmatch. Hängde kvar i stan och lunchade på Pizza Hut innan nästa match. När vi gick längs Avenyn fick vi vår Lilltjej mellan oss och hon fattade oss i var sin hand.

"Så här ska det vara, ni båda samtidigt!" Säger hon och tusen knivar skär i mitt hjärta. Det finns inte mycket man kan säga, jag hittar i varje fall inga bra ord utan kramar bara hennes lilla hand lite extra som en bekräftelse på att jag hört och förstår. 

Imorgon bitti är det match igen och går det bra kanske det blir slutspel. Nu ska jag och mitt brännande ansikte försöka sova.