Nummer 61!
Jag är på min sextioförsta Body Combat Release som instruktör när nummer 88 är igång, sextioförsta! Tog min licens på nummer 28 och med den där specialreleasen som klämde sig in mellan vilka nummer det nu var, så blir det sextioen. Över femton år
av instruerande av denna kampsportsinspirerade gruppträningsform! Det är många träningsväskor som packats, skor som nötts och stinkande svettblöta kläder som tvättats. När de bytte stil på musiken funderade jag allvarligt på att sluta men glädjen att
instruera höll mig kvar. Denna release är rätt ok med bra tryck i vissa låtar och deltagarna verkar ganska positiva efter sin första genomkörning.
Det har under åren också blivit många groupies och då det oftast är några av stammistarna som tycker det är kul att vara med, har jag nu en gedigen samling på oss som är så himla kul att se!
Jag har också känt mig rätt låg senaste dagarna, tidig pms är min amatörmässiga gissning då det nästan bara är då jag får den där känslan av svårmod. Negativa tankar och stundvis gråtmild, känslor jag annars brukar ha lätt att styra undan men håller
sig kvar och nöter när jag är så här. Då är träningen en lisa och lättnad så som den alltid varit för mig.
En annan pms-effekt jag noterat är det ökade sötsuget. Var hysteriskt sugen på dammsugare under föregående veckans sista dagar, våndades men var samtidigt tacksam över att kontoret jag nu sitter i inte har något café, någon kiosk eller ens godisautomat.
Innan fredagslunch med Ola kunde jag inte stå emot längre - som tur var då Hemmakväll plockat bort minidammsugarna ur sortimentet. Jag tömde nästan lådan de hade kvar ute på lagret! De är perfekta i sin lilla storlek, precis lagom…med två,
hehe!
Blev lite virkning och omvirkning av mitt nästa projekt där slutresultatet kommer bli spännande att se - om jag lyckas.
Blev ytterligare ett nytt spel också i helgen, Descent av samma skapare som Lord of the Rings med liknande upplägg där brädspelet är integrerat med en app. Jag gillade det skarpt - efter att vi väl monterat ihop alla delar. Men det gav väldigt mycket
till känslan när man fick en dimension till i spelplanen som också nyttjades i själva spelets gång. Väldigt snyggt gjort och lagom svårt på den standardnivå vi testade.
En detalj jag noterade var att den kvinnliga amazonliknande karaktären som alltid finns med i denna typ av spel, för första gången jag någonsin sett - saknade gigantiska och framhävda bröst. Jag kan inte påstå att jag är någon uns av feminist men
tyckte ändå att detta avsteg från fantasygenrens stereotypiska framställning av kvinnliga krigare var - trevlig. Knappt ett uns överflödig hud i dräkten men likväl kunde man (o)roa sig över detaljer och vissa designers synnerligen opraktiska utformningar,
så som hennes hjälm till exempel. Nåväl, det är ju ändå fantasy, där visuella effekter går före realistiska praktikaliteter.
Lilltjejen har förhoppningsvis somnat där uppe nu, en ny Ronja-vecka ska ta vid.
Kommentarer
Trackback
