No time to die

Igår fick jag en överraskning i brevlådan, födelsedagspresent från Nina i form av världens gosigaste tofflor, precis som jag önskat mig! De passade perfekt så jag gick bara runt och mös alldeles glad i hela mig. Att jag missuppfattat totalt och trott att hon gjort dom själv förtog inte glädjen eftersom jag vet att hon gjort ett antal redan, en konst hon påbörjade och förfinat sedan vi var i Tandådalen. Nu vet jag bara att Lilltjejen också kommer att vilja ha ett par, eller så kommer vi att fajtas om dessa då hon nu har samma, eller till och med något större storlek än jag!
 
Till kvällen var det dags för middag och senaste James Bond-filmen "No time to die". Danilo påvisade att deras otroligt snabba service förra gången inte var en lycklig slump, utan våra rätter kom in precis när vi önskade. Jag testade friterad tofu i förrätten som var riktigt, riktigt gott!
 
Det var första gången jag besökte Bergakungens IMAX-salong och det kändes onekligen lyxigt med de fällbara fåtöljarna. Dock upplevde jag att skärmen nästan var för stor, eller så behövde jag sitta längre bak än mitten där vi var. Jag fick liksom flacka med blicken för att kunna se allting, men så som alla föreställningar idag är ljudvolymen galet hög, eller är det bara jag som tycker det? I vilket fall var filmen lång men helt ok. Det är ju inte direkt jobbigt att titta på Daniel Craig i drygt två och en halv timme...
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0