Mörker

Av någon anledning var jag på kontoret sju imorse vilket var längesedan. Förberedelserna för PI Planeringen syns i kalendern men jag hade ändå möjlighet att testköra de senaste modellerna i hybrid- och helelektriska spektrat. Varven runt testbanan genererade som vanligt huvudvärk men C40:n var onekligen trevlig att ratta. Minusgraderna slog till denna måndag då vi körde liksom denna morgon så jag lyckades tajma in mitt däckbyte synnerligen väl. Nu är vintersulorna på och för lilla rödingen återstår nu endast Rudolfutstyrseln när julen kommit lite närmare.
 
Jag tragglar kinesiska varje dag, har en pågående daglig streak i Duolingo som jag inte vill bryta, en så enkel liten feature som triggar en att återkomma, om så bara för en övning varje dag. Där är Duolingo mera tacksam just eftersom deras övningar är kortare och därför enklare att göra lite när som helst. Rosetta Stones är olika, en del kortare men somliga väldigt långa att det kan ta närmare en timme att slutföra. Då är jag också helt slut i knoppen. Övningarna är inte heller så intiutiva, det finns ingen teori eller förklaring utan man ska själv lista ut vad som efterfrågas i de olika bilderna, vad som är fokus och skillnaderna.
Apparna skiljer sig också något åt i fråga om hur vissa ords tecken och betydelse. Mamma respektive pappa uttryckt till exempel på olika sätt, och kanske är det också så i språket så på samma sätt som i vårt med mamma och morsa.
 
Jag hoppas jag blir antagen till kursen i Lund och ytterligare en möjlighet till inlärning. Jag har ju möten med mina kinesiska kollegor så gott som varje dag men har ännu inte kommit i närheten av tryggheten att ens våga prova säga god morgon eller hej.
 
Mörkret är totalt utanför fönstren när klockan nu närmar sig fem. Tänk vad lite snö hade livat upp! 
 
Ännu en föränding i organisationen har förmedlats denna dag. Informationen på intranätet var så full av interna förkortningar att jag inte kunde låta bli att bli irriterad. När vi pratade om förändringen i följande möte var det ingen av deltagarna som visste vad förkortningarna stod för... Det byts namn för att påvisa förändring, människor och grupper flyttas om och runt, dessa ständiga förändringar som förknippas med något positivt men förändringar måste också få tid att förankras. Numera handlar det mest om förändringar i de övre lagren som aldrig gör någon skillnad för oss längre ned -  förutom förvirring och oförmåga att förstå var i organisationen man hör hemma. I min förra organisation som jag lämnade är det än värre. Jag tror de är på sin tredje omorganisering på ett år.
 
I vilket fall så har vi testat (ännu) ett nytt spel, baserat på Astrid Lindgrens "Mio min Mio". Det är från nio år så Ronja skulle kanske kunna gilla det, kanske än mer om hon läser boken först. Jag har ju inte gjort det själv så känner bara igen karaktären riddaren Kato, eller säger inte alla "riddar-Kato"?
Lite gulligt uppbyggt i alla fall där ingen är själva Mio utan man är hans vänner och medhjälpare som ska se till att han klarar sitt uppdrag och inte tas över av stenhjärtan. Vi spelade bara en gång och misslyckades, stackars Mios hjärta förvandlades till sten.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0