Måndagstrött
Bar designarmband signerade Lilltjejen till kontoret idag. Det är ännu väldigt glest i landskapen så jag har mitt rörlighetspass som ursäkt att bära tights och Gustaf t-shirt. Passerade en dam på vägen till toaletten som körde hela kitet med svart
knälång dräkt, vit blus och pumps. Att hon skulle bära ett armband gjort av Loombands på kontoret är lika troligt som att jag skulle bära stilettklackar. Jag kände mig som en luffare och det var så skönt! Klicketi-klack lät det
över stengolvet och hennes blick fastnade en liten sekund för länge. Jag förstår att en del saknar och längtar efter känslan av normalitet, att klä upp sig och lämna hemmet, men för jobbet? Jag kan inte ens förmå mig till att dra på mig ett par
jeans!
Handlat åt Bo som tillsammans med sin fru nu haft hembesök för sin första dos. Även Lisbeth har fått sin första och de är så glada men några gånger till får jag hjälpa dem innan de kan göra det själva igen, drygt ett år senare.
Kommentarer
Trackback