Mamma Mu
När jag var barn hade jag några ljudböcker på kasettband, några med tillhörande bilderbok och plingljud då det var dags att vända blad. Det var en liten men salig blandning där jag minns TinTin och någon meteorit med exploderande svampar och en Mästerkatt
i vilda västern som var lite läskiga. Bernand och Bianca påminde lilla storasyster om så sent som i vintras och indianpojken Hiawata gick också många varv.
Nu går "Mamma Mu får ett sår" här intill medan Lilltjejen somnar. När hon ska sova är det de snälla och enkla berättelserna hon alltid haft som gäller.
Hon kom hem efter lunch idag med halsont så bokade en tid i Kungsbacka där det fortfarande fanns överflöd av lediga vid deras olika drive-in ställen. Hoppas detta svar kommer lika snabbt som mitt gjorde.
Vet inte riktigt vad som hänt med min kalender men den har senaste tiden varit sprängfylld. Hann handla åt Lisbeth och så var det introduktionskurs på Fågelcentralen där vi pumpades med information men ändå känner oss redo och taggade för vårt
första läropass som enligt erhållet schema blir i början av juni. Sextimmarspass åtta på morgonen till två på eftermiddagen eller tre till nio på kvällen så vi har valt förmiddagar. Innan vi fick gå rekommenderades vi att bevittna
en del av förberedelserna till utfodringen, klippning av kycklingar. En del backade nämligen ur uppdraget vid insikten att behöva sätta saxen i de fluffiga små gula kropparna. Förståeligt och inte det trevligaste jag ser fram emot men tror
man vänjer sig. Klippa itu huvudet blir klart värst.
Lilltjejen klarade det utan problem och kikade nyfiket på den skinande bänken där en hel hög halvtinade kycklingar låg prydligt uppradade. Hon hade svårast för lukten men erkände också att hon gärna överlät klippandet åt morsan. Tror
heller inte hon har handkraften som krävs.
Kycklingarna köper de från uppfödare där hanarna med sin oförmåga att värpa ägg istället för att kasseras kommer till Fågelcentralen i fryst form.
Tror detta kommer bli lärorikt för Lilltjejen och både nyttig samt rolig aktivitet för oss tillsammans. Ett ansvar och faktiskt arbete, ideellt sådant med allt vad det innebär och är värt. Till en början kommer vårt arbete främst bestå av att mata
fågelungar, det är senvår och sommar och därmed högsäsong för alla upphittade och kidnappade ungar. De kallar dem kidnappade, de många ungar som plockas trots att de oftast inte alls är övergivna eller kunnat återbördas om vilja och kunskap funnits.
Var tjugonde minut ska de matas så nyhetens behag lär hinna bedarra, något jag pratat mycket om med Lilltjejen. Det är ingen djurpark eller lekstund det handlar om utan ett faktiskt arbete vi nu åtagit oss och inte kan backa från bara för att man inte
råkar känna för det eller tröttnat. Vi får se hur det går.
Kommentarer
Trackback
