Måndag dårå

(null)
Så var det dags igen, fästingarna har uppenbarligen vaknat!
Mina älskade trailskor som jag köpte i juli släppte i sulan framtill och efter Löplabbets misslyckade försök att limma dem erbjöds jag halva dess pris vid nytt köp. Modellen är utgående sedan två säsonger men hon hittade ett oregistrerat par som fallit ned bakom lagerhyllan- som jag fick helt gratis! Såå glad!
Kändes betydligt lättare att köpa nya löparskor, nya modellen av Nikes Zoom Pegasus som gått sönder inuti bakom hälarna. Testade andra märken men är uppenbarligen van vid dessa nu och minns hur ont jag fick första rundan med dessa med högre form under trampdynan.

Väl hemma avslöjade den tillstökade hallen att katterna dragit in något levande. Hittade inget lik men väl en otroligt söt större mus som tryckte vid skohyllorna. Omöjligt för mig att jaga fram så bara att låta Plutt sköta den saken...

(null)
I lördags fick jag tummen ur att nyttja Re-flight presentkorten på Bodyflight. Måste säga att båda jag och Lilltjejen skötte oss ypperligt i tunneln, andra gången för oss båda. Jag fick börja testa att styra min kropp med små handrörelser, det behövs inte mycket! Lilltjejen vågade följa med upp denna gång och älskade det.

Fick dokumentera vad-den-nu-kallas som Ronja entusiastiskt köpte för egna pengar vid vår efterföljande shoppingtur. Grejen ska uppenbart tilltala samma hjärncenta som går igång på bubbelplast. Man flipp-floppar de där  gummimembranen. Ett alternativ till stressboll.
(null)

Vi testade också Max tjänst där de levererar ut till bilen. Kön till drive-in var lång och restaurangen välfylld men detta fungerade finfint! 
Och självklart mera kattmys!

Ett av mina team, Dragonstone krymper mer och mer allteftersom applikationen kommer närmare och närmare nedstängning. Från två fulla team knappt två år sedan till en handfull utvecklare i sommar. En nyckelperson, Krupa åker tillbaka till Indien nästa vecka så jag och Mikael bjöds på liten avskedsträff. Eftersom det var Ronja-vecka fick hon lov att följa med, typ andra gången jag drar med henne på en ren "mamma-aktivitet", ännu en fördel med att inte ha några kompisar. Visst blev det än tråkigare för henne när hon inte kunde förstå vår engelska men hon var väldigt snäll och höll ut med sin padda tills jag tre timmar senare med gott samvete kunde tacka för oss. Då hade vi servats med massa gott, framför allt Binods fantastiska kycklingrätter. Såå makalöst gott och kyckling som smälte i munnen! I deras anda "gästen är kung/drottning" servade de ivrigt och stod eller satt och bara tittade på medan vi åt. Lite obekvämt ja men bara acceptera och tacka på det sätt de värdesätter mest - att bara äta och visa sin uppskattning.
(null)

Jag var så mätt att jag var på gränsen till illamående. Bara det där riset som de gör hur de nu bär sig åt! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0