Plöjer!
Tidig semester innebär mjukstart på jobbet då de flesta är mer eller mindre mitt uppe i sina ledigheter. Det är rätt skönt. Kalendern ekar tom med fåtalet standups som skvalpar runt. Med de få som ansluter från USA, Gent, Malaysia och Kina passar
jag på att bilda mig en uppfattning av deras arbete och utmaningar. Det går inte att arbeta Scrum i dess tänkta form - teamen kan ju de facto aldrig träffas ens virtuellt, i var sin ände av världen som de är.
I vilket fall har Lilltjejen nu fått sin första spruta mot TBE. Johans tuffa erfarenhet blev en påminnelse som jag nu också ska ta tag i.
Vikarierade igår i Mölndals galleria, mitt första pass på en månad så gruvade över orken, och visst var det så tufft som man förtjänat med ofrånkomlig träningsvärk att avnjuta idag. Belöningen var massa positiv feedback från lika trötta deltagare.
Har också hunnit testa ett nytt spel, Pret-a-Porter. Jag vet inte hur man får till de där "taken" eller apostroferna i appen…de hamnar bara framför och inte över bokstäverna…
Spelplanen var rörig och jag trött efter passet så det tog ett tag för mig att komma in i det men ungefär halvvägs igenom de förutbestämda turerna var jag hyfsat på banan även om Christers markör på Victory points sprungit iväg till andra sidan
spelplanen och en förkrossande förlust sågs lika klar som korvspad.
Att min bristande ork i att engagera mig med byggnader och anställda, där Christer investerat åtskilligt i bådadera skulle visa sig synnerligen lönsamt hade nog ingen av oss förväntat sig. Jag vann, inte bara gick förbi hans markör utan nästan varvade
den! Ja, en del tur var onekligen en bidragande orsak också, lathet och tur alltså.
Kände mig mindre lat när jag ikväll prånglade mig ut i skogen för dryga sju kilometer i Sandsjöbacka. Det var tungt och segt och ovilliga ben men lufsade fram så gott det gick, nämligen sådär. Men som alltid ändå jätteskönt att komma ut.
Jag fick en påminnelse om kursstart i måndags. Jag hade glömt att jag i ett spontant infall ansökt till Engelska 6, vilket ska motsvara den tredje årskurs av engelska vi inte hade obligatoriskt på den tekniska linje jag gick på gymnasiet.
Varför jag nu registrerat mig till denna var en kurs hos IHM, Agil projektledare som kollegan gått och rekommenderat och därför själv sökte till. Fick svaret att jag saknade just Engelska 6 och således denna påminnelse om kursstart.
Den är på distans och på hundraprocentig studietakt, vafalls? Hundra procent, hur tänkte jag där?
Så nu är det tack och pris att jag är i limbo mellan gamla och nya jobbet och alla är på semester! Jag har suttit i princip hela dagarna till sena kvällar i dagarna tre, ont i rumpa och rygg som hunnit vänja sig av kurandet framför skärmen. Belöningen
är att jag på tre dagar hunnit fram till deras planerade vecka tre av fem. Skriftliga uppgifter inlämnade och den första muntliga inspelad och inskickad denna kväll.
Det är faktiskt ganska kul och jag kommer på mig själv att fundera på vilka fler kurser som finns av nytta för mig, dock inte med hundra procentig studietakt! Det är mycket läsning samt skriftliga och grammatiska övningar som ska genomföras och det
digitala verktyget bockar prydligt av dem en efter en allt eftersom jag betar av dem. Min svaghet är definitivt grammatiken…blä.
Inte heller då förtjust i att läsa böcker på engelska då jag faktiskt måste läsa för att förstå och det går så långsamt! Jag brukar ju annars kunna skumläsa och ändå förstå, såvida det inte är något tyngre verk, och plöja en bok av den
storlek och typ vi i kursen tilldelats på några timmar.
Som tur var är den riktigt bra faktiskt och ingen tung fack- eller kurslitteratur eller liknande med avancerat språk eller speciell terminologi. Antagligen mycket medvetet val.
Tänkte läsa vidare nu men med klocka som passerat midnatt och tunga ögonlock blir det definitivt John Blund nu.
Kommentarer
Trackback
