Det var kö för att komma in till Sisjöns anläggning, en följd av det begränsade maxantalet som införts. Jag kände mig som en skurk där jag slank förbi för att komma in och köra min virtuella klass. 

 

Vaknade tidigt den lediga trettondagen och införskaffade ved, packade min stora ryggsäck och drog till den faktiska Sisjön lagom till dagsljuset brett ut sig. Eftersom jag kånkade på min ved var det inte vandring som gällde utan plats och tack vare min tidiga timme kunde jag hugga den bästa. Kompletterade mitt medhavda bränsle för att klara mig några timmar och bara vara.

Med mobilen har man alltid ljudboken redo men det passar liksom inte när man sitter där vid elden, vänder upp ansiktet mot grenarna och känner snöflingorna smälta mot ansiktet.

När de lämnat myste jag vidare någon timme intill lågorna innan jag lämnade över det sista av min eld till några frusna par jag iakttagit en bit ifrån. Pannkakor på stormkök i all ära men en öppen eld är svårt att slå. 

Mörkret började falla när jag var hemma och tillverkning av en sats saffransbullar tog vid. Lagom till de var dags att avnjutas anslöt stor och liten igen. God mat, goda bullar, Lord of the rings och sista avsnitten av Mandalorien. Det sista av julen fick jag undanplockad häromdagen och till denna morgon låg snön en dryg halvdecimeter, alltid något! Mer lär det inte bli innan prognosen tinar bort den till helgen...