Surya Namaskar

Rörlighetspassen jag kör med de som vill från teamen är välbehövliga för också mig. Jag är stel som en betongsugga men bara efter de få stretchövningarna känns det himla skönt. Mina teammedlemmar som kommer från yogan förlovade land tipsade om Surya Namaskar, solhälsningens tolv olika rörelser och jag har faktiskt testat några morgnar. Är det meningen att man ska bli genomsvettig av den?
Stel och otymplig känner jag mig stundvis som ett fån men man måste väl börja någonstans antar jag och med finstämd pianomusik infinner sig en riktigt skön känsla till slut. Även om jag (ännu?) inte är såld på yoga så ger allt som aktiverar kroppen välbefinnande, om det så är detta eller skidåkning, vedhuggning eller promenad.
 
Promenad i vinterlandskap är ändå ganska svårslaget och man får också passa på nu när de många minusgraderna tillåter de få centimetrar som föll häromdagen att ligga kvar. Mörker- och solskenspromenader har det blivit samt streamad och icke-streamad combat.  
 
Fick hjälp med att spela in min streamade klass i tisdags då det är så vansinnigt nyttigt att se sig själv. Våndades stund och bitvis över teknik och som själv tyckte kändes bra men uppenbarligen var rent bedrövlig. Pinsamt! Att man kan tycka och känna sig snabb och explosiv men i bild se ut som en halvdan och långsam kampsports-wannabe. Bara att bita ihop, påminna sig att det var just detta som var meningen med inspelningen för att kunna göra något åt det - eller gå i Body Combat-pension.
Nu är det snart helg, en fortsatt kall och solklar sådan utan andra planer än mina vanliga pass. Skönt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0