Volvo Cars har som sagt fabriker lite här och var, en i USA, en i Belgien, tre här i Sverige, en i Malaysia, Indien och några i Kina som delas in i tre regioner, US, EMEA och APAC. Alla är inte representerade i mina team men i varje fall åtta i varje och de båda är på olika nivå vad gäller det agila arbetssättet, både mellan och inom teamen. De är ju fabriker men vi kallar dom oftast svengelskans sajter (eng. site) eller plantor (eng. plant). Jag tycker plantor låter roligt men använder nog oftast sajt. 

I vilket fall är PI Planeringen på gång om några veckor och med tanke på ambitionen att bli mer mogna agilt samt i verktyget AzureDevOPs har jag således fyllt kalendern med sajtspecifika möten, och eftersom det är tre tidszoner är tidsfönstren begränsade för när dessa möten kan ske. Alla event måste bokas i dubbel upplaga där EMEA då kan välja. För själva PI Planeringen kommer US kliva upp mitt i natten för att vara med...

 

Lilltjejen har inget fritids längre och när jag nu återvänt mera till kontoret får hon således själv se till att komma iväg till skolan samt vara hemma ensam när den slutat. När jag nu då sitter i möten från åtta på morgonen till fem på eftermiddagarna plus ska knö mig ut och tillbaka från Hisingen, blir det lite väl många timmar på egen hand. Således passade jag på att öörna hem under lunchen idag, slapp trafiken och sparade några kronor på trängselavgiften. Men bäst av allt är att jag så fort jag kommit hem genom dörren kunde slänga av mig jeansen och BH:n! Armband, halsband och örhängen åker också av, trots att ingen kan påstå att det är avancerad nivå på mina attiraljer. 

 

 

Göteborgsvarvet blev till slut inställt detta år också. Jäkligt surt när jag så sent som förra veckan uppgraderade min startplats till välgörenhetsgruppen, så totalt drygt tusen spänn för vad som nu blir ett virtuellt lopp istället. Visserligen har jag inget emot att lufsa ensam, men för drygt två mil behöver jag själva stämningen i riktiga Varvet för att hålla motivationen uppe. Tänkte därför resignerat att det inte blev något detta år heller, tills Eva, en av mina stammisar i Frölunda messade den försynta frågan om jag ville springa med henne? Hon har ju gjort tidigare varv på en och en halv timme men hävdar att hon nu är så otränad, är inställd på snigeltempo och bara vill göra det för skojs skull - så jag sade ja! Nu fruktar jag bara att hon kommer att skutta fram och småprata om allt och inget medan jag kommer att ha fullt upp att bara andas. Men trots detta tycker jag mig känna henne såpass bra och tycker mycket om hennes person att jag accepterar det. Virtuellt Göteborgsvarv alltså!