Så var de tillbaka! I varje fall för en dag, som för att känna sig för att ta sig till och från kontoret. För att minska trycket på vårt överbelastade landskap kommer alla team att alternera varannan vecka på kontoret - för de som vill. Inga måsten att komma hit. Än så länge är det väldigt tunt då många föredrar att undvika kollektivtrafiken och en del också vant sig vid och föredrar att arbeta hemifrån. Jag tillhör ju den gruppen, men om mina teammedlemmar är på kontoret vill jag också vara det.

Som ett välkommen tillbaka hade jag ägnat några timmar i helgen till främst småkakor som inte innehåller ägg. Toscakakorna hade dock en rykande åtgång. Muthu som nyligen kommit tillbaka från Indien bidrog med mina silvriga favoriter och ett annat populärt och kryddigt snacks som jag gärna undviker, trots deras försäkringar att det inte är så starkt. Jag vet nog.

 

Det märks att vi nu befinner oss i huvudkontoret då det klickar omkring tunna höga klackar och små dräkter, blusar och kjolar tillsammans med mörka kostymer, skjortor och i en del fall slipsar. Jag känner mig som jäntan från landet och tacksam för att det faktiskt är väldigt blandade kostymer i bygget. Visst kan det vara kul att piffa till sig ibland, men vareviga dag? Christer har ett antal gånger påpekat hur skönt det är att jag inte är en sådan som håller på och fixar med mitt utseende, men å andra sidan kanske han istället tycker jag ser ut som en sophög. Han kanske tar det onda med det goda helt enkelt. Jag bakar till exempel väldigt smaskiga kakor!