En häxa i familjen

(null)
Det är höstlov som avslutas med Allhelgona och Halloween. Jag jobbar så Lilltjejen är två dagar på fritids där de alltid är så duktiga på att hitta på lite extra aktiviteter. Idag var det utklädnad för de som ville och min avkomma hade flera veckor i förväg månat om det svarta läppstiftet. Fick ett infall och fann mig med ovan hand applicera eyeliner. Jag kan ju knappt göra det på mig själv så resultatet ska inte skärskådas!
Lilltjejen verkade nöjd i varje fall om än förundrad över sitt förändrade utseende. Fick gå ut i morgonens regn för att ta en bild med vår kompis på väggen, cool va? Fattas bara spindelväv i trädet!

Ingen flöjt eller träning under lovet men fotbollstränarna arrangerade matchkväll på Olearys för tjejerna. Damernas landslag spelade SM-kval(?) medan de åt gott och hejade. Min Lilltjej hänger på sportbar medan morsan slappar hemma efter fulltecknad dag. 
Ösregn denna morgon och strålande sol nu, typiskt höst. Vill ut och avnjuta färgerna!

Två kompisar följer Ronja hem idag så full rulle men väldigt mysigt. Oftast vill de vara hos oss och Ronja själv föredrar det också. Kanske för att de har hela övervåningen för sig själva, kanske för att min avkomma inte föll långt från trädet och känner sig mest trygg och bekväm hemmavid.

Med nya organisationen på jobbet följer massa av nya människor att lära känna. Vi är nu del av "frontlinjen", avdelningen som för mig alltid varit ett svart hål som slukat personal och resurser. De utvecklar front end systemen för att sälja och tillhandahålla bilar online så som Care by Volvo. Mina team utvecklar både back- och frontend så är ju rimligt att vi nu ingår i deras stream som de kallar det, men likväl har vi ändå många andra stakeholders i andra delar av organisationen, ofrånkomligt som backend-system.
I vilket fall verkar många här älska att prata. Prata och prata om visioner, achievements och teknikaliteter så det börjar krypa i mig av alla sidospår som tar oss bort från fokus och mötets syfte, för att inte tala om den introverta sidan av mig som bara blir matt av all mundiarre. Pust.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0