Helg
Självinsikt är en bra egenskap, att kunna granska sig själv kritiskt och objektivt, öppen för de brister de flesta utom narcissisten skulle finna. Dock är det lätt att missa de positiva sidorna, egenskaperna och förmågorna - såvida man inte är den där narcissisten...
Att jag inser min totala oförmåga att sy kräver dock ingen komplicerad självrannsakan, det räcker med två, eller faktiskt bara ett hyfsat fungerande öga. Jag kanske kan skylla på att ovan resultat också har en smula lathet bakom sig också. Med symaskin hade jag möjligtvis kunnat åstadkomma något snyggare, vilket jag naturligtvis hade gjort - om jag haft någon. Inser att man kan dra vissa paralleller till min avsaknad av strykjärn fram till dryga fyrtio års ålder då Christer såg till att utrusta mitt hem med ett sådant för sina skjortors skull.
Lilltjejen byxknän har fått liknande lagningar med motiveringen att det i varje fall inte är hål samt varit lika obrydd som jag över resultatets kvalitet.
Ovan sängkläder är jag synnerligen förtjust i, otroligt lena och goa och en av de bröllopspresenter jag uppskattade mest. Sängkläder kanske en del kan tycka är tråkig present på en sådan högtidsdag men jag uppskattar dom som sagt än idag. För en sådan kvalitet och känsla får man öppna plånboken och hur kul är det - för sängkläder liksom? Ungefär lika kul som att köpa nya spindelleder till bilen, något jag inte ens trodde var ett riktigt ord förrän de behövde bytas...
I fredags följde Elvira med hem från skolan så jag snodde ihop en spontan äggjakt på baksidan. Av någon mystisk anledning hade Påskharen varit förbi och lämnat ett brev med instruktioner. Det var uppskattat och ett roligt inslag innan fredagstacon.
Igår lämnade vi Balltorp och promenerade de nästa fyra kilometrarna till Mölndals centrum. Lördagsgodis följt av lässtund på biblioteket. Jag testade min barndomsfavorit, Roald Dahls "Häxorna" på Ronja men hon tyckte den var lite för otäck. Jag var
nog lite äldre när jag läste den... om och om igen. Trodde hon skulle kinka mera över den totalt dryga åtta kilometer promenaden som vi slutade på men så var det också rejäl paus däremellan. Mysig dag!
Idag söndag bjöd på vårvärme trots envist kylig vind. Vi tog en tur till Plantagen för operation rädda-jordgubbarna och köpte pallkragar, jord och en sorts koppartejp som snigeleländena tydligen inte ska gilla.
Vi hann faktiskt färdigt innan det var dags för lunch och Lilltjejens fotbollsträning. Fick upp lite påskpynt i vårt träd också, nöjd undertecknad!
Det hade onekligen varit trevligt att kunna skörda några hela jordgubbar i år...
Med all tid jag sitter framför datorn och inte alltid fokuserar på scrummasteri blir det rätt frekventa svep över Aftonbladets, Expressens, Omnis och GPs virtuella frontsidor. Alla andra kostar pengar som jag i nuläget inte känner det värt att investera
i. När intet nytt uppdaterats bland rubrikerna efter tredje gången jag klickat förbi inom en kvart kan jag testa DI ibland samt Mölndalsposten. Jag bor ju ändå i Mölndals kommun liksom så lite lokal uppdatering kan ju inte skada. Sagda
tidning bad gemene man skriva om sin tillvaro i dessa Corona-tider och tio minuter senare hade jag visst skrivit lite om min. Lite kul att det kom med och publicerades direkt, kanske det inte är så många som faktiskt skickat in men mera kul var
den snabba responsen efter mitt inskick från chefredaktören som frågade om jag eventuellt skulle vara intresserad av att bli krönikör hos dom! De var tydligen på gång att ersätta en av dem och hade några alternativa namn redan så ingenting
säkert. Men om jag var intresserad skulle jag tas med som ännu ett möjligt alternativ under beaktning. Kul!
Jag är riktigt stolt över att jag inte omedelbart ifrågasatte med jobbiga "inte kan väl jag", utan bara ja, tack så mycket. Vuxenpoäng på det.
Att jag sedan kände skrik/skräck- emojin inombords, lusläste deras andra krönikor jag kunde hitta och till och med fick googla skillnaden mellan "Ledare" och "Krönika", inbillar jag mig vara ett sunt tecken på min välutvecklade självinsikt!
Kommentarer
Trackback
