Dagens skrivpuff:
      "Lägg ner för fan!" Tindras hela kropp var spänd som en fiolsträng med fingrarna krampade kring de sträva kanterna. Hur i helvete hade hon kunnat gå med på detta? Skratt och roade tillrop ljöd över den förrädiskt lugna vattenytan, detta svarta mörker som hotade att uppsluka henne med de svallvågor kanotens kraftiga gungningar skapade.

       Liam vände sig om med ett brett flin och så vårdslösa rörelser att den lätta kanoten krängde till igen. Hans rufsiga mörkblonda hår hon så länge suktat efter att dra fingrarna igenom var aldrig i världen värt denna insats för livet. Hon blängde tillbaka, alla tankar på stolthet och fördelaktigheter sedan länge försvunna överbord, förbannade nästan sig själv lika mycket som idioten där framme för att hon gått med på denna utflykt. Det verkade ju så perfekt, rent av romantiskt att glida i en kanot fram i det vackra vädret, bara över sjön till badplatsen. Åtskilliga scenarion hade hunnit spelas upp från lekfullt vattenbus till mysigt soltorkande intill varandra, alla avslutande med en första kyss vilkens blotta tanke fått det att pirra i hela Tindras sextonåriga kropp. Men ingen kyss, inga spännande lekar bara för att idioten skulle kantra kanothelvetet och dränka henne istället!

       Med spänd nacke vågade hon sig på att snegla åt sidan där Rishma och tillika bästa väninnan satt med furupaddeln i fast grepp och paddlade som hon aldrig gjort annat. Förtjusningen var uppenbar och stoltheten äcklig att beskåda där hon satt i sin kräkgröna kanot bakom månadens pojkvän. Ännu en krängning fick rädslan att suga till i magen och ännu en harang avfyrades mot ryggtavlan framför henne, igen åtföljt av roat skratt. Om hon överlevde det här skulle han få se på romantik på stranden, med en hink sand och plastspade nedkörd i halsen!