Kolla, kolla, så fin så man blir alldeles pillrigt glad! Och kändes som man spred lite julglädje när man passerade då folk pekade, sprack upp i leenden och vinkade. 

En strålande vacker dag denna sista av november då vi efter tvätt och pimpning av bilen samt proviantering och lunch åkte till Gunnebos julmarknad. Det har ju blivit lite av en tradition för oss och denna gång följde farmor och Ida med. Av vissa anledningar har jag inte träffat Ida sedan skilsmässan så vi båda blev gråtmilda. Vackra, fina Ida som jag introducerade för utförsåkning där i Lindvallen för tre evigheter sedan (tretton år sedan!?) och nu jobbar på att uppnå sitt gesällbrev som konditor! 

Väl hemma igen kom Lilltjejens klasskompis och tillika vän för vår första kompisövernattning! Både morsa och avkomma var förväntansfulla och efter pyssel och film tisslas och tasslas det nu ovanför mig. Hur många åttaåringar lämnar kvar snask och chips, borstar tänderna och byter om helt ouppfordrat? Mamma Linda lika konfys som förundrad.

Julpyntningen blev klar igår, älskar alla tända ljus! Vi fick förresten första snön igår, knappt märkbar men ett litet lager blev det allt på mark och bilar. Indierna på jobbet var besvikna, uppenbarligen med förväntningen att första snön skulle innebära ett Göteborg begravt i vitt likt ett vykort. Inte så vanligt förekommande här nere nej. Vi kan bara hoppas det kommer mera framgent men en vit jul är ju långt från självklar...