Stolt morsa
Så är planeringen igång, halvdag två avklarad! Gårdagen handlade mest om teambuilding och Scrum basics medan vi idag gick in i Refinement och PI-Planning.
Det stora teamet har blivit två, fortfarande stora men ändock mer hanterbara. De fann det smidigast att låta de som ännu är offshore bli ett team och de onsite ett andra med några få justeringar baserat på kompetensen. Mikael som PO drog
backloggen och så körde de igång, och så bra de gjorde det! Kände mig som en stolt morsa när jag såg och hörde produktiviteten och diskussionerna som pågick.
Visst är det en utmaning att få med de som är offshore, jag rör mig i rummet med laptop och Skype-puck så att de som sitter på andra sidan klotet ska höra så bra som möjligt. Försöker i möjligaste mån också koppla upp video, men visst har
det sina begränsningar. Till nästa PI ska de dock alla vara här vilket är oerhört lyxigt men en egentlig förutsättning för denna arbetsform.
Också riktigt nöjd över vår teamvägg och idén att sätta upp en karta. De är ju så många och Indien så stort land med otroligt många diversiteter. Intressant att se var de alla kommer ifrån. Under tänker jag fylla på med bilder av teamen, bland annat de
jag nu tar under dessa dagar.
Apropå stolt morsa så fortsätter Lilltjejen bara att fylla på det kontot. Hon är nämligen Pandasäljare för WWF, likadant upplägg som jultidningar. Jag klarade ju inte alls av sådana grejer, inte ens att ringa på och försöka sälja till närmsta grannen
som jag ändå kände väl. Men Ronja tyckte det verkade intressant när jag frågade då vi fått utskicket av organisationen och framför allt när hon såg vilka premier man kunde spara ihop till. Så hon har satt ett mål och efter en första förlösande försäljning
igår till farmor och farfar har hon idag gått runt i området och kammat hem fler poäng. Hon är ju bara åtta så tycker hon är superduktig! Än mer när hon ville vara hemma ensam medan jag satt på föreningens styrelsemöte. Hon hade duschat och
förberett sig för natten som vi kommit överens helt på egen hand när jag ringde och kollade hur det gick.
Mötet drog ut på tiden och till slut ringde hon och var orolig. Mammahjärtat skämdes och styrelseordföranden tog de sista noteringarna och skickade hem mig. Vi var på sista punkten. Det var ju inte självklart att jag skulle anmäla intresse och acceptera
en plats i styrelsen - just för risken med mammaveckorskrock och brist på tid. Nu har alla hennes aktiviteter inte kört igång ännu heller så får se hur det går. När jag har min vecka med Lilltjejen försöker jag lägga all fokus på henne.
Min söndagscombat är ett undantag och liten tagg i samvetet som jag försöker lindra med en motivering kring nyttan att faktiskt vara utan mig en timme och samtidigt träffa andra barn. Då några av mina stammisar har barn de brukar ha där så har de
lärt känna varandra.
Om min tid i styrelsemöten går ut över Lilltjejen på ett negativt sätt är den erfarenheten inte värd det. Så roligt visade det sig inte vara. Nyttigt ja och intressant i viss form men roligt vete tusan.
Kommentarer
Trackback