Det här var inte roligt, inte roligt någonstans. Kroppen värkte och lederna smärtade oavsett vilken ställning hon intog. Ögonen sved och öronen var fyllda av ett svagt men distinkt sus. När hon rörde sig igen fylldes hennes näsa av gammal svett och unkna sängkläder. Med en grimas av vämjelse och oförmögen att ens uppbringa ett ynkligt stönande använde hon vad som kändes sina sista krafter till att rulla över på sidan och tömma vattenglaset som Calle omtänksamt ständigt fyllde på. Det kändes som en seger. Med slappa fingrar tog hon de febernedsättande tabletterna han placerat intill och tvingade igenom sin brännande hals. Inte roligt över huvudtaget.