Fick till elva kilometer i gassande sol med otejpade knän som ändå inte klagade alls! Om en vecka är det dags för dubbla sträckan.

Fått  till ett antal träningsrundor med den lilla vita bollen också och fixade två banor på två slag vardera, woho! Fick förvisso gräva bunkersand också och plocka bollen ur en buske... men det går helt klart framåt. 

Christer följde en runda denna klämdag som jag tagit ledigt innan han själv fick åka och jobba. Igår testade vi Torslandas korthålsbana som var förvånansvärt dålig. Blöt, dåligt markerad och dessutom en bana avstängd. Hörde förresten att de nu faktiskt anslutit sig till friskvårdsföretaget som Volvo använder...!

Min sociala bägare fylls ju fort, och hur fort beror mycket på vem eller vilka jag interagerar med.

Något jag förstått, och faktiskt gruvat för, är det förväntade samspelet när det är många på banorna och väntetid kan uppstå. Att gå ensam eller två medför alltså att man slår ihop med en eller två som går intill för att minska väntetiderna. 

När jag idag blev ensam fick jag således erbjuda en äldre herreman att slå ut med mig och han tackade ja med förtjusning - för golf var ju en social sport. Stön tänkte jag. Vi var endast på andra hålet så jag fruktade en överfylld bägare innan hål sex.

Han var dock av den lättsamma typen som pratade mycket ja, men det var förutsättningslöst. Det är ganska svårt att förklara vilka egenskaper som gör att vissa människor fyller min bägare så mycket snabbare än andra, men här blev det inte bara en runda till, utan också lunch - och flera timmar av mera prat innan vi till slut rundade av. Jag är nästan chockerad av mig själv. Bägaren full ja, men det tog överraskande lång tid. 

Christer messar senaste status. Elektrikern är nästan klar och golvets skyddspapper har äntligen kunnat tas bort. Det ser onekligen lovande ut. Fönster och altandörr ska tas upp om några veckor, markerad till vänster.