Jag vet inte men alltså jag...

Det har liksom gnagt lite i ytterkanten av min tankevärld ända sedan dess. Inte kontinuerligt eller särskilt djupgående, liksom bara en liten ojämnhet i min vanligen så (ack inte) jämngoda tankeverksamhet.
En mångårig medarbetare på en arbetsplats avled plötsligt och oväntat. Orsaken var inte ålder och förutom äkta man fanns också två tonårsbarn kvar med kullkastad tillvaro och sorg. Oerhört tragiskt och orättvist som alla för tidiga bortgångar är.
Det som man kanske kan säga har stört mig är arbetsgivarens hantering, som väl är hedervärd nog - men som för mig har väckt dessa frågor som gnager. Scenariot var som följer: 
Arbetsplatsens chef upprättar minnesbord i receptionen och startar en insamling som ska gå till hennes barn. Besökande och anställda uppmanas att bidra. Företagets VD meddelar att denne bidrar med ett antal tusenlappar.
Detta är väldigt fint och hedervärt tycker jag och jättefin gest mot familjen som jag absolut inte missunnar gåvan.
 
Frågorna som dyker upp i mitt huvud är huruvida dessa arbetsgivare agerar på samma sätt oberoende av vilken anställd som avlider? 
Notera att detta inte är privata initiativ av den sort som jag administrerade för Anna-Karin. Här är det den avlidnas närmaste chef samt företagets VD i företagets namn som initierar och bidrar. I kommunikationen framgår att hon varit anställd ett bra tag och haft mycket personlig kontakt med de båda arbetsgivarna. Skulle detsamma ske om någon annan anställd plötsligt avled? Vid en annan filial med annan underchef? En som varit anställd lika länge, eller kanske till och med längre men inte varit också kompis med arbetsgivarna? Ska inte en arbetsgivare kunna göra ett sådan här initiativ bara för att de också råkat vara vänner? Absolut, men visst borde man i sådana fall särskilja huruvida det är ett privat initiativ eller inte? 
Jag kan bara utgå ifrån att det är en företagspolicy att hantera dödsfall på lika sätt oavsett vem den anställda var, möjligtvis med riktlinjer kring till exempel anställningstid och anställningsform på företaget. Kanske naivt att det jag hoppas på här är "lika för alla". För vilka signaler skulle sändas av företaget om man inte var konsekvent?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0