Aldrig varit inne i Göteborgs domkyrka och väntade mig inte den sparsmakade dekor och utsmyckning många kyrkor har. Våra platser längst bak fann jag lämplig med tanke på Lilltjejens tycke efter torsdagen men så började kören sjunga, just det, längst bak alldeles bakom våra ryggar. Det gick bra dock och farmors öronproppar användes bara någon enstaka gång och då nog mer för sakens skull. 

Visst var det en helt annan nivå på denna kör men blev ändå inte lika berörd som luciaaftonens föreställning. Den sistnämnda var mer personlig och med soloframträdanden som trots varierande röstkapaciteter ändå var väldigt starka. Mysigt att till slut ha kommit iväg till en sådan här tillställning ändå, har ju velat och tänkt nästan varenda jul.