Så var ännu en vecka vid sin sluttamp och Lilltjejen avverkar sin näst sista simlektion. Besöker RA ute i Torslanda och PIE-teamets sprintplanering. Väldigt intressant och det blir så tydligt hur viktigt det är att hela teamet är samlokaliserat. Och tekniska hjälpmedel till trots är jag nog en som klart föredrar det handfasta och därmed konkreta formatet med fysiska boards då man får så mycket bättre överblick över hela processen än på en skärm.

Var väldigt mysigt i alla fall att träffa Monica och Tomas igen, de är så himla fina. Känner ju att jag liksom förlorat "rätten" till dem trots att de alltid försäkrat motsatsen och aldrig visat annat heller. Är så glad att jag vågade ta detta initiativ.

En stund senare gick i varje fall Lilltjejen med på att ge "skrikandet" en chans till så till kvällens julkonsert i domkyrkan har farmor lånat ut sina öronproppar! Själv får jag nog komma ihåg näsdukar!