Två fullbokade klasser i Lindholmen där den andra nu blev nummer tre i ordningen denna vecka. Ett helt annat gäng än i onsdags och fick igen emotta egoboostande kommentarer efteråt. Blir så glad!

Också glad att vi fått lite snö, med betoning på lite. Men ändock, det ljusar upp så mycket och Lindas norrlandshjärta klappar lite extra. Att vägar och bilen är vit av det hysteriska saltandet som sker så fort Göteborgstemperaturen närmar sig nollstrecket får man ta.

 

En intensiv vecka swischade förbi och jag känner mig väldigt nöjd med min insats. Påminner mig då och då om hur det var för ett knappt år sedan. Det kaoset, frustrationen, uppgivenheten och nästan konstanta känslan att vilja kasta in handduken - vilket jag ju faktiskt också gjorde till slut. En liten näsduk iaf. Så viktigt att påminna sig när man är mitt uppe i eländet - att det blir bättre. Och sedan i backspegeln låta kontrasten hjälpa en se perspektivet. I mitt fall gällde det ju både skilsmässan och arbetet. Jag lyckades bara tajma det så det blev maximalt jäkligt. 

Apropå perspektiv och i-landsproblem var det längesedan jag lyfte fram ett sådant. Att dra på sig träningskläder som legat i bilen en hel dag är inte mysigt! Körde hårtorken på dom idag innan de kom i närheten av min hud, det tyckte jag var smart!

Imorgon är det dags för Majorna och så avslutar vi träningsveckan med två pass på söndag. Men nu har denna tröttmössa suttit tillräckligt vid skärmen för ikväll. Lite jobb och lite blogg. Gonatt!