Ruggigt segt att starta upp kroppen idag men det är bara att bita ihop och tugga på. Var SÅ nära många gånger att bara ge sjutton i det hela och falla i "imorgon istället"-fällan. Tids nog kom ju kroppen in i rytmen och man kunde köra på utan större problem, till och med känna det riktigt gött. Det är den känslan man är ute efter och som gör att man pinar sig igenom den där första kvarten.

Ville inte utmana knät så nöjde mig med femtio minuter. Tyckte jag var duktigt och det känns (ännu) inget.

Därefter blev det både nytt halsband och riktig latmansmiddag, heh. Så mätt att jag till och med hoppade den planerade chokladpuddingen(!)

Lilla Grå ligger tryckt intill mig, myskissen! Jobbat lite. Dags att krypa till kojs.