Datorskärmens ljus spridd över mina Grå. Släpper inboxen och rullar ihop mig på den tillgängliga ytan, borrar in min totaltäta näsa i Brors korta päls. Brorsan flyttar sig strax och rullar ihop sig intill min sida. En instruktörskollega förbarmade sig till slut så jag slapp göra bort mig i Partille. Däremot kunde jag inte låta bli chansen att istället testa det betydligt lugnare yogapasset som Christer tjatat om. Hot mojo, yoga i 40-gradig värme! Sengångaraktiga rörelser i lätt bastutemperatur låter ju nästan perfekt för en förkyld men rastlös stackare. Testade ju gravid-yoga och blev inte särskilt övertygad. Kanske för att jag i det tillståndet i själva verket förtvivlat längtade efter ett hårt combatpass.
Visst blev det lite himlande med ögonen och att ha framförvarande killens nakna fötter obehagligt nära ansiktet var enbart läskigt. Att stå med egna nakna fötter var tillräckligt läskigt. Varför får man inte ha skor på yoga!? Men värme är aldrig fel och bihålorna öppnade upp sig synnerligen angenämt. Övningarna i sig var inte så supersvåra, tack till combatens balansinslag. Fattade dock aldrig den där handklappen över huvudet, klatsch och svetten stänker över ansiktet. Svetten som för övrigt flödade över golvet kring oss alla. Svettandet som säkerligen bidrar till känslan att ha uträttat en större fysisk prestation än de snälla statiska och mjukgörande övningar passet bestod av.
Med min kassaskåpssmidighet kanske detta skulle vara något att applicera efter min måndagsklass. Lite flängigt bara att dra från Partille till Eriksberg.

Frustrerande att vara sjuk under den vecka jag har möjlighet att träna! Brukar ju springa på tisdagar och kan väl erkänna att jag inte känner mig särskilt upplagd för det. Men att promenera på bandet, det vill säga borta från minusgraderna på utsidan är väl en bra kompromiss? Hehe.