Kissemånsarna

Anna-Karin kallade dom så roligt för "Kissemånsarna", något jag aldrig hört förut - supergulligt! Hon uttryckte lite oro för att jag släppte ut dom så pass tidigt. Nu har de varit ute varje dag sedan premiären förra veckan och det går kanonbra. Har en bergsknalle med skog på andra sidan ytterdörren (skymtar på den övre bilden) och där springer de gärna upp. Där sitter de också ofta och väntar tills jag kikar ut och kollar om de vill komma in. Min lägenhet ligger i ett hus om fyra och vi har gemensam ingång, som ett trapphus där två lägenheter ligger på entreplan och två på suterängplan, dvs en trappa ned. Det är därför jag behöver fixa en kattrappa, helst från balkongen, men i väntan på styrelsens beslut blir det en tillfällig lösning utanför sovrumsfönstret som ligger på entresidan. Nu funkar det faktiskt ganska bra att släppa in och ut genom entren, men vill helst ha balkonglösningen så de kan komma och gå som de vill med en kattlucka i balkongdörren. 
De är så söta när de går ut tillsammans och kommer tassande eller springande när man ropar in dom. Ibland går de in, ibland vill de bara "säkra" mig för att sedan tassa iväg igen. Ibland skäller grannhunden från sin lägenhet och då ångrar de sig, alternativt rusar in som grå streck.
 
Gråbröderna följs nästan alltid åt (extra gulligt) och det har hälsats på de flesta av grannkatterna. Till och med fått erfara grannarnas hundar (mindre populärt). En trappa ned bor två hundar och en katt och mitt emot en av varje. Vi har alltså fem katter bara i huset! Sladden är jättesnäll och Bror visar redan tendeneser för att kunna vilja busa lite. Gonzo var dock mera skeptisk så där håller sig i varje fall Lilla Grå mera på avstånd. Gonzos ena matte blev störtkär i Lilla Grå. Hon är ju också exceptionellt vacker med sina markerade ögon, silkeslena grånyanserade päls och framför allt mindre, nästan kattungeliknande storlek. Till skillnad från Gråbröderna har hon dessutom inga större problem att gå fram och gnida sig mot folk, oemotståndligt för kattälskare.
 
Välsignat tyst i jobbmailens inbox. Kan beta av i lugn och ro och är nu nere på 872 olästa...sakta men säkert!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0