Fem år
Måndag i Lindvallen, Sälen och Lilltjejen fyller fem år. Inte konstigt vi hade fullt i bilen med alla dessa paket! Kallt som sjutton ute så på med lager på lager och så ut i backen. Det såg ju lite sådär ut på snöfronten dagarna innan vi åkte, men sjunkande temperatur, snökanoner och någon omgång nederbörd tillsåg att vi faktiskt kunde spänna på oss skidorna och glida rätt ut i backen. Lite mer vegetabilier än vanligt i vägen bara.
Körde utan sele och plogtekniken, förlåt glasstruten börjar komma sig. Vid lunch var hon rätt slut och vi alla frusna så har aktiverat oss inomhus därefter. En stor bastu helt för sig själv för undertecknad var till exempel inte helt fel. Fått, ehum, jobbat lite också.
Vi har lite krasst konstaterat att vi på fem vuxna, en tonåring och en nybliven femåring har sex laptops, sex paddor, ett PS4 och fem Nintendo DS-konsoler med oss. Rätt sjukt. Det första man gör efter man ankommit, packat upp (hyfsat) och kissat av sig är att hitta och koppla upp till deras wi-fi. Också rätt sjukt.
Ganska fräckt ändå att vi nu är här i denna stuga för åttonde året i rad. Nionde i Lindvallen då vi bodde i annan stuga första året. Vete tusan om man kan kalla det stuga förresten. Vad är skillnaden på stuga och hus? Denna är i min begreppsvärld för stor för att egentligen kunna kallas stuga, med sina dryga 170 kvadrat på två plan. 
Johan reflekterade där i liftkön att han och jag var ett utdöende släkte. Vi var i princip de enda som inte hade hjälm. Kanske får det blir till nästa år. Men det är lite som med cyklingen där vi först när Ronja började cykla fick föregå med gott exempel. Jag har det inte när jag åker inlines, som med stavar kommer upp i ganska bra hastigheter. Har ingen bra anledning till att vägra hjälm. Testade faktiskt när jag sommarjobbade ute på Röbäcksdalen i Umeå och cyklade fram och tillbaka men slutade efter några vändor då det helt enkelt inte kändes bra. Vid cyklingen med Lilltjejen har det gått hyfsat, men å andra sidan har det inte skett mer än en handfull gånger. Johan är den som har cyklat med henne.
Inte bara tjejen som börjar vara trött nu. Plöjde Jojo Moyes "Livet efter dig" igår. Riktigt bra och påminde lite om "En oväntad vänskap". Somnade vid halv två och så upp och gratta Lilltjejen i ottan. Blir inte riktigt lika sent idag.
Min företrädare på jobbet är också här i Lindvallen denna vecka. Faktiskt till och med i samma stugby. Tror de är fyra familjer som åker tillsammans. Min chef-chef är också här i Lindvallen. De är sju familjer som åker. De bor visserligen inte tillsammans alla sju klaner, men i min värld låter det som en ren mardrömsvecka. Chef-chefen är dock superextrovert så hon trivs fantastiskt.
Lite lustigt det där med vissa personer som nästan tvångsmässigt ska interagera och bli personliga med varenda människa de möter. Snick-snacka med tjejen i kassan. Komma med "lustigheter" och klämkäcka kommentarer till männsikan i kön. Många av dessa personer respekterar inte heller den personliga sfären utan i mina ögon tar sig friheten att krama, lägg armen om eller kindpussas. Alltid superhurtigt och "skämtsamt". Otroligt irriterande. Tycker det är på gränsen till oförskämt faktiskt. Dessa personer skulle säkert också ta illa upp om man sade ifrån, konstatera att man var en första klassens tråkmåns utan minsta tillstymmelse till humor. Som tur var är chef-chefen inte på den nivån men alla har väl träffat en sådan.
Kommentarer
Trackback
