Söndagsmorgon
Det känns skrämmande konkret. Beställning av personbevis, ifyllan av ansökan. Gäller detta verkligen mig? Mitt liv? Samtidigt känner en annan del en sorglig form av tillfredsställelse. Jag gör något åt min situation, tar tag i det på ett sätt när de andra fallerat.
Att gå på lägenhetsvisningar idag kommer att kännas än mer surrealistiskt. Att lämna det hem och hus jag älskar så mycket - för att inte tala om StV, för en (snor)dyr insatslägenhet. Jag har ju ändå sådan tur att jag har möjlighet att välja. Till och med köpa lägenhet. Besöket på banken blev en stor lättnad när jag kan få en form av övergångslån. Kapitalen vi får loss av husen är säkerhet för lånelöfte till nästa boende, och blir det dubbelt beviljas jag tillfälligt lån tills husen är sålda.
Skrev avtal med mäklaren igår gällande huset, återstår att välja för StV. Började rensa så smått i förråd och skrubb. Det är ju en del att ta tag i som sagt!
Fyllde bilen med allt möjligt och dumpade på tippen. Mina gamla skidor som jag behållit av nostalgiska skäl åkte med i svängen. De är så gamla och intorkade att om jag mot förmodan skulle spänna på mig ett par skidor igen, blir det en form av motionsvarianter av vallningsfri sort. Många mil har avverkats på de där paren. Många minnen som kommer att finnas kvar även när föremålen för dom nu är borta.
Både mäklare och bankman frågade om vi önskade juristhjälp. Ingen av oss ser något behov av det och jag hoppas verkligen att så kommer att förbli. Fick intrycket att de båda väntade de svaren, vana vid att de flesta initialt avser att komma överens för att när det sedan kommer till kritan hamna i konflikt.
I fredags var vi bjudna på middag hos Christer med familj och av alla spännande saker de hade i sitt hem, inklusive världens goaste lilla tax, var det en gammal bok om racerbilar som Lilltjejen av någon anledning fastnade för. Okej, vovven i första hand, men blev så skrattlysten av att finna henne med näsan i denna bok!
I torsdags var det after work med gruppen på Joe Farellis på Avenyn. Positivt var efterrätterna som var väl tilltagna, framför allt den glass som chefen beställde. Brukar ju vara mikroskopiska kulor man får i vanliga fall. Min chokladgratinerade frukt med glass var riktigt mumsig medan ribsen var bättre på det andra stället (Red Dragon?) som vi besökte med gamla gruppen.
Negativt var att det tog otroligt lång tid att få in maten. Och ljudvolymen var värre än en skolmatsal.
Löpträningen har strukit på foten denna vecka på grund av exceptionellt mycket strul på jobbet. Incidenterna har avlöst varandra efter förra söndagens release. Tommy fick ta lead på taskforcen som sattes upp - jag hinner helt sonika inte. En dag eller två kanske man kan låta det vanliga operationella stryka på foten, men när de drar ut över en vecka. "Fördelen" med P1 incidenter är att de går före de flesta möten man har inbokade - så mötesmässigt blir det riktigt lugnt, men det straffar sig - såklart i efterhand.
I vilket fall fick jag till en halvtimme på bandet innan de två dagarnas frosseri och kom ut i nästan-vår-solen igår. Otroligt skönt!
Visningar vid lunchtid idag så Johan får ta Lilltjejen till dansskolan. Han var på ännu en middag igår och sover ännu. Börjar bli rejält hungrig och Lilltjejen har kommit upp sedan jag började skriva. Det lutar väl åt våfflor - som det av någon anledning blivit mer eller mindre varje lördag och söndag då hon får bestämma. Inte för att jag klagar, våfflor är ju sällan fel!
Kommentarer
Trackback
