Bara är

Höjer blicken och ser fjorden utanför höstvåta utemöbler och ihopfällda solskydd. Har äntligen tid och ro att sitta ner och kika på vår kommande Halloweencombat i Frölunda. Jag scrollar, lyssnar och känner in låtar som ska passa temat och fylla de två timmarna vi planerar. Jag Angel och Rebecca ska i full utklädesanda praktiskt taget köra (och skrämma?) skiten ur deltagarna. Jag velar ännu lite kring min utstyrsel som också hänger på den vanliga möjligheten till tid att fixa. Hade ju varit kul att kunna byta min vanliga trashade Krav Maga t-shirt jag alltid haft.
Stannade på vägen hit igår för att mata lite bollar på Torrebys golfklubb. Kändes ganska bra tills nacken gjorde sig brutalt påmind och jag sedan inte kunde slå en enda boll till. Skit. Rörde mig, men framför allt kände mig som en gammal gumma resten av dagen och kvällen. Värmen i bastu och pool gjorde inte saken värre i alla fall och idag är det mycket bättre även om det inte är bra. Tänkte försöka ta mig ut på en löprunda innan jag sjunker ned i poolerna igen. Hoppas den kvinnliga massören är bra. Har ju tyvärr haft lite tvivelaktiga erfarenheter av dom förut.
 
Ser denna helg som (ännu en) present till mig själv för både födelsedag och kommande förändringar. Kommande månader kommer att bli väldigt utmanande men förhoppningsvis också väldigt spännande och roliga. Vacklar mellan förväntningar och tvivel, på mig själv och vad jag är på väg att ge mig in i. Men det har ju ganska ofta varit lite på det sättet för mig. Bananskal hit och plötsliga öppningar dit. Den där meningslösa standardfrågan vid utvecklingssamtal med arbetsgivare: "Var är du om fem år?" Har aldrig vetat och vet fortfarande inte. Hade aldrig trott att jag med min mörkerrädsla skulle jobba som nattronderande väktare. Eller med min tvåa i mattebetyg bli just mattelärare. Att jag skulle gråta mig fördärvad då mina två första egna katter dog men inte fälla en tår till föräldrarnas begravningar. Eller lämna norra delen av landet för att nu besitta villa och sommarstuga på västkusten, bli mamma, fru och jobba med IT på Volvo. Saker jag har gjort, saker jag inte gjort. Saker jag aldrig trott mig skulle göra - men faktiskt ändå gjort och ännu gör. Är inte livet ganska spännande så säg?
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0