VAK i gryningsljuset efter jag och Pär varit i Volvohallen och shoppat lite. Denna fullspäckade vecka öörnar på och man är tacksam för att man hinner gå på toaletten. Det är en lättnad att köra överlämning till Martin, få göra något man förstår och kan efter alla möten med nya grejer och personer där man inte hänger med för fem öre. Sinnesstämningen pendlar mellan förtvivlan (Nej, detta går inte, jag klarar det aldrig!) och förtröstan (Det löser sig tids nog, alla är nya i början). Oavsett är det ganska tröttande och möten där jag inte förstår är dessutom inte min starka sida precis - jag blir sketastrött. På sådan nivå att jag nästan somnar, vilket jag hamnade i igår. Jobbigt! För jag vill ju, måste ju försöka hänga med.