Över 70 morgonpigga var vi som letat oss in till stan. Två grupper varav min fick börja med lite löpövningar medan den andra körde styrka och sånt. Sedan var det löpartest bestående av femton varv på tid. Den tiden skulle sedan bli vår utgångspunkt eller nåt, hörde inte så bra efter alla höga knän och förlängda steg. Inte en armhållare med fån eller hörlurar hos en endaste en. Inget avslappnat joggande här inte! Alla rusade iväg medan jag försökte hitta ett tempo som funkade för mig och funderade på hur sjutton jag skulle hålla räkningen på varven. Tappade bort den någonstans vid sex och litade på att killen vars ryggtavla jag följt sedan start hade bättre koll. Varvades minst fyra gånger och var sist över mållinjen. Glömde bort att kolla tiden så syftet med hela plågsamheten gick förlorad. Grejt. Efter eländet skulle grupperna byta så för oss väntade nu plankövningar, armhävningar, burpees och sådant skoj. Jag vet inte riktigt om jag bara var helt slut eller barnsligt sur, men bojkottade del två och lämnade stället, inte så sugen på att återkomma nästa vecka. Jag ska ju vara nöjd, hur många löparpass har jag egentligen gjort? Tio om man räknar med utetillfällena i höstas? Och de var vana löpare med säkert flera Göteborgsvarv bakom sig.

Fick tillbaka motivationen något efter lite pepp av min mentor som tillhör de där vana löparna. Och till nästa vecka ska vi faktiskt följas dit. Får väl se hur många gånger han varvar mig. 

Nu är det en undertecknad med trött knopp och kropp. Kan man gå och lägga sig halv nio en fredagkväll?