Sovit riktigt dåligt med Lilltjej intill och åska dånande rakt över oss. Kliver upp när larmet ljuder och blir stående i mörkret. Vaderna tycker inte ens om den rörelsen. Funderar några sekunder om jag ska vända 180 grader och krypa ner i sängvärmen igen. Men nu står jag ju här, är vaken och om en tjugo minuter är min vanliga uppstigningstid. Så jag stapplar ut till badrummet och sitter fem minuter senare i bilen. Brummar genom regnvåta vägar och efter några misslyckade försök med röststyrningen knapprar jag istället fram min destination i stan. Det beräknas och jag tittar på ankomsttiden. Och tittar igen.

Den där känslan när man inser att man klivit upp en timme för tidigt.

Det är ju bara att gilla läget och styra mot Sats istället. Så nu sitter jag här och i bilen med en handfull andra på parkeringen och väntar på att dörrarna ska låsas upp. Sådär lagomt motiverad nu men en halvtimme är målet i alla fall. Ny chans nästa fredag och tror inte jag gör om detta misstag. Faktiskt.