Tjejen i badet så passar på att blobba lite. Och äta grisversionen av Rudolf. Johan min företrädare börjar släppa taget mer och mer vilket känns både skrämmande och konstigt nog bra. När jag är på egen hand utan hans sällskap är det liksom fritt fram att göra på mitt sätt, säga, tycka och fråga. Alla vet ju att jag är ny så kan använda mig av det för att ställa de där "dumma" frågorna, ifrågasätta och lyfta på bortglömda stenar. Var på ett möte där en av deltagarna också var ny på sin position, och dessutom på Volvo. Det märktes väldigt väl - på ett positivt sätt. Ny och ofördärvad kanske man lite cyniskt skulle kunna säga. Men det behövs onekligen nya fräscha ögon ibland för att rucka på de många gånger cementerade rutiner och processer som större organisationer kan tänkas ha lättare att fastna i.

Har i min nya organisation förstått att det är väldigt mycket politik. Mellan leverantörens olika grupperingar - trots att det är samma företag. Mellan ITs grupperingar och verksamheten - och vi är samma företag. Kors och tvärs och hit och dit och orka bry sig. Visst har jag också hört om politiken generellt på företaget men jag har alltid (miss)lyckats med att uppfatta eller lära mig den. Kanske för att jag inte deltar i olika fikahäng eller snick-snackar i korridorerna, vad vet jag. Den omtalas ofta men jag kan den ungefär lika mycket som den riktiga vi röstar om vart fjärde år. Ungefär lika intresserad dessutom. Förstår inte vad meningen är. Vi jobbar väl alla mot samma mål?

 

Nåväl, kände mig förkyld när jag masade mig ur sängen denna morgon. Den där kymiga känslan i bihålor och lätt snörvlig. Kompromissade och sprang på löpbandet en halvtimme i 5.30-tempo. Kändes hur bra som helst! Skönt att få lubba igen efter långt uppehåll. Var nog bra att det bara blev en halvtimme då jag någon timme efteråt fick känningar i knät. Siktar på ett nytt pass imorgon igen då jag måste hämta Lilltjejen på dagis. Har ju sagt upp min combat efter alla år i Kållered. Känns mindre än jag trodde. Jag kan ju säkert komma tillbaka om jag skulle vilja.

 

Jag vet inte hur andra organiserar sina grejer eller bär sig åt för att hålla undan i inboxen. Initialt körde jag metoden att låta mail markeras som olästa om jag behövde följa upp eller göra annat med dom. Sedan flyttade jag dom (i bästa eller sämsta, vilket jag kommer till) fall i någon av de otaliga undermappar jag prydligt kategoriserat. Så oavsett var de hamnade så hade jag dom i "Oläst". Det blev liksom min att-göra lista. Ren info eller liknande markerades som läst och fick ligga kvar i inboxen såvida de inte passade in i någon av de ovan nämnda undermapparna.

Medan jag var på mitt gamla uppdrag hade jag hyfsad kontroll på inboxen. Jag höll undan relativt väl på mitt tidigare uppdrag. Nu har den osorterade inboxen passerat hundra och "att-göra" listan sniffar på trehundra. Knäppt. I ett försök att åtmindstone särskilja det mest akuta skapade jag en "FMA" förra veckan. Börjar inse (hoppas) att om inget från "Oläst" renderar irriterade påminnelser från avsändare eller intressenter kan jag nog döpa om "Oläst e-post" till "När-jag-har-en-stund-över".

Sedan jag började detta nya uppdrag har jag således mappat ihjäl mig i både mail och OneNote i mina försök att hitta struktur och förståelse för allt nytt. Misstag jag gjort tidigare när jag tagit över nya system har varit just att inte dokumentera. Resonerat att jag visst lär komma ihåg. Jo, tjena.

Fast femtioåtta - ja faktiskt, nya mappar i inboxen enbart relaterade till CRM kanske är lite overkill. Föga förvånande hittar jag nu inte i vilken mapp jag sorterat vad i mina försök att döpa dom till jag trodde det handlade om - vilket det kanske i själva verket inte alls gjorde. Ungefär som att sortera mail som handlar om grönsaker till mappen "Stolsdynor".

Jag är ju långt ifrån ensam om att ha det så här i sin inbox, och många har det än värre. Hur gör dom? Vad har dom för system?