Soffasoffasoffa!

En liten present till Gulingen, ett stycke spray blandad att matcha exakt den vackra gula min lilla Cupra har. Den lilla rostfläcken av bakre vindrutetorkaren orsakad ska nu snarast åtgärdas.
Ååh vad mycket bekvämare det är att blogga via datorn! Blir mäckigare med bilderna bara som får mailas till mig själv. Men när jobbdatorn ändå ska igång kan man passa på.
 
Mina deltagare i Partille är helt enkelt awesome! Långt ifrån knökafylld sal men några få hjälper till att lyfta stämningen och pressa mig att peppa än mer, ge ytterligare tills axlar och ben gnyr och jag efteråt stapplar ned till omklädningsrummet. Så slut men ändå så full av energi. Träningsvärk i låren efter ViPR-övningarna i söndags. Det får mig verkligen att inse vikten av funktionell träning och variera träningsformerna. Detta får mig också att tveka gällande ViPR's vara eller icke vara till hösten. Börjar bli dags att bestämma sig för rackarns vad veckorna rinner på.
Tiden går fort när man har roligt, och har en fullbokad möteskalender. Hur ska man få någonting gjort när man bara springer från det ena mötet till det andra? Hjärnan tvingas att skifta fokus snabbare än denna dagens väderomslag. Regn ena stunden och strålande sol den andra. Många gånger exakt så det känns för mina stackars grå under huvudsvålen.
 
Har blivit antagen till mentorsprogrammet, en möjlighet att bredda sin kompetens och knyta kontakter. Generellt innebär det att man får chansen att följa en person på chefsbefattning. Jag tycker det är en jättebra möjlighet att få titta utanför IT-bubblan och faktiskt se vad som pågår på andra delar av företaget. Mina kontakter med olika verksamheter där mina applikationer ingår har ju gett en liten hint om spännande saker men nu blir det alltså i form av ett program med personlig vägledare. Eftersom jag är som jag är, obenägen att knyta nya kontakter och dessutom utanför vår egna IT-organisation (har inte ens koll på vår egna avdelning), hade jag inga som helst uppslag till mentorsförslag. Chefen tipsade om den han hade och då han är på design- och utvecklingssidan lät det väldigt intressant. Han har varit på företaget lika många år som jag är gammal, plus ett! Börjat "på banan" och jobbat sig upp. Sådana personer beundrar jag. Chefen talade väldigt positivt om honom både som person och det han fick ta del av och när jag nu träffat honom känns han väldigt bra att ha att göra med.
 
Men när jag ser vilka fler som antagits till programmet får jag skalbaggekomplex igen. Det är ju personer med way more erfarenhet och tid i företaget i roller och befattningar som krävt stort ansvar, ledande och beslutsfattning. Vad har jag i den gruppen att göra? Och de av dessa som känner mig måste undra detsamma: Vad har hon här att göra?
Försöker se det positivt, peppande, utmanande, en möjlighet att ta vara på. Undviker osäkerheten, mindregörandet, ifrågasättandet. Också där är det ömsom sol ömsom skyfall.
 
Nu ska en duktigt trött kropp och knopp i säng.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0