Däser vidare

Julfavoriter. Skinka med senap och äpplemos. Mumma i hungrig mage. Skönt trött i kroppen degar man ner sig i soffan. Dessa dagar har det blivit mycket av detta:

Japp, det var ett tag sedan men med ny konsol (3DS XL) samt spel och framför allt tid har det nu varit trötta handleder några dagar. Kul! Känns inte som jag lökat såhär på ett halvår. Sommarsemestern senast gissar jag. 

Vid utcheckningen på Maxi efter storhandling kom en kassörska fram och frågade om jag kom från Sydkorea. Hon såg rätt koreansk ut själv och lite överrumplad bekräftade jag varpå jag fick detta kort i handen innan hon snabbt drog sig tillbaka. Jag gissar att det står för "Adopterade Koreaners Förening" eller liknande. Har inte hunnit kolla FB gruppen baksidan hänvisar till.

Drygt tvåtusen spänn senare och kyl samt frys fyllda till bristningsgränsen packade jag träningsväskan och drog mot Frölunda. Dock dök jag in på Webbhallen i Sisjön på vägen och medan killen i kassan hjälper mig frågar han var jag kommer ifrån. Jag brukar rätt ofta svara fel, Korea när de egentligen syftar på dialekten och Piteå när de menar utseendet. Tittade till lite extra på killen bakom disken och jo, han var allt lite exotisk så svarade det han mycket riktigt avsåg, Sydkorea. 
Småpratade lite, nämnde händelsen i affären varpå han med glimten i ögat tycker att "vi gulingar måste hålla ihop". Och så konstaterade vi den där dubbelmoralen att det är ok "internt" att kalla varandra gulingar, på samma sätt som "blatteskämt" bara är roliga om de uttalas av en "blatte". Hans arbetsschema var gulmarkerat och jag nämner Gulingen och den personliga nummerplåt jag fixar när jag vinner på lotto (GULINGEN).

Lillstrumpan uppe i huvudstaden är med i en koreansk förening för adopterade men jag har aldrig varit intresserad. Nu börjar tankar komma om jag kanske borde vara det? Och då tänker jag inte för egen del utan för Lilltjejen. Skulle hon ha något ut av att träffa andra "blandisar"? Att komma närmare sina rötter på något sätt? Eller snarare ursprung? Härkomst? Asch, känns inte passande något av dom då jag själv inte har några "ursprungstankar".

Ska man introducera henne i en koreansk förening kan man lika väl introducera henne i origami eller bågskytte. Visar hon intresse framgent för någondera kan vi ta det då. Eller begår jag någon form av blodssynd då?

Nu uttalar jag mig utan att ha några som helst egna erfarenheter eller kontakter med adopterade på det sättet. Men jag kan ju ha en åsikt ändå ;-) hehe...

Jag tycker inte att du ska tvinga in dig i sammanhang du inte känner dig bekväm i. Är du inte intresserad av den koreanska delen av dig- varför peta i det? Kommer det längre fram ta det då... och samma sak med lilltjejen... om hon visar intresse senare i livet, häng på då- om du och hon vill! Hon kanske gör det själv eller inte alls :-) Jag tycker inte du ska känna någon som helst press för detta- det är inget som är rätt eller fel här- det är du som bestämmer det! Och så länge du inte vägrar Ronja att utforska den sidan om den kommer en dag, så är det ju ok.

Så tänker jag iallafall :-) Alla är olika och som sagt- här finns inget rätt eller fel!

Anna i gbg....

Man kan alltid ha en åsikt! :)
Och jag håller med dig. Huvudsaken jag är öppen för det hon fragment kan vilja fördjupa sig i om det så är sitt ursprung eller navelluddens sammansättning. Ok, öppen med visa förbehåll :)