Duttig

Jag har överraskat mig själv ännu en gång. Jag har joggat - igen! Två gånger inom fem dagar, woha! Och inte bara det - jag gjorde det imorse! Ja, det är ok att svimma. Ställde väckningen tio minuter tidigare än vanligt och klev upp direkt. När? Kvart över fem! Så ja, i vanliga fall är larmet inställt på 05.25.
Med allt packat och klart var jag på plats strax efter sex. Regn i luften men framför allt stormlika vindar som dånade i träden vilket skönjas i bilden ovan. Kunde knappt hålla fånen stadigt. Lite stela ben efter gårdagen till detta gjorde att det kändes lite smått motigt, men jag hade ju bestämt mig och då går det också lättare.
 
I skogen var det dock lugnt så lufsade den längre slingan ovan. Stegade två av backarna med brännande vader och pipande luftrör. Så lite dryga två och en halv kilometer på nitton minuter är väl en uns över promenadfart men jag är så sjukt nöjd! Löjligt mallig att jag faktiskt gjorde det. Duschad och klar kvart i sju, så god tid till medhavda frukostmackor och halvmysig eftersvett.
 
 
Riktigt höstväder senaste dagarna med regn, åska och rejäla vindar. När jag körde hem igår var det mörkt. När jag åkte imorse var det mörkt och tio grader. Sommaren slut som sagt.
Elin och Andreas med sina pojkar kikade förbi för lite, med betoning på lite kräftor. Själv har jag ju lite svårt för de där knappnålsögonen nedifrån bordet och gjorde barnen sällskap till korv med bröd istället. Och med besök hade jag ju en fullt legitim anledning att göra en kladdkaka. Igen. Gjorde en i söndags också.
 
Nu är det mindre stela ben men mer träningsvärkande sådana istället. Börjar bli duktigt trött i ögat så sängen hägrar. Avslutningsvis bara gruppfotot från igår som jag nu fått från Charlie. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0