Morgonen började ju med frosserifrukost innan mera lyxande i poolområdet som jag nästintill hade för mig själv. Sedan var det dags för den där 75-minutersbehandlingen med ett namn som påminde om Harakiri. Ännu en finlemmad tjej men med fast handslag. Någon form av peelingkräm applicerades och så fotmassage med akupressur. Fötter är nog bland det mest otäcka jag vet så att någon kan vilja arbeta med att ta på andras dagarna i ända går över mitt förstånd. När jag bara kan släppa stressen över att någon annan ska utsättas för mina fötter, så är det ju fantastiskt skönt med fotmassage. Men det där att trycka på olika punkter ger jag inte mycket för. Det kändes knappt. Återställa energibalansen i kroppen? Pfft! Och vad var det där duttandet med fingertopparna kring vristerna? Blev ett tag nästan stressad av de långsamma och lätta rörelserna, men så tog hon på scrubbingvantarna och då kunde hon ta i minsann! När jag väl var skinnflådd avslutade hon med det där smöret och en ryggmassage som bjöd på lite kraft i alla fall.

Doftande av japanska körsbärsblom, oljig och len som en bebisrumpa var det så dags att lämna semesterläget och landa i instruktörs-pusha-peppa-tagga-läget igen. Något stel i benen efter gårdagens infall men inte så illa som jag fruktat. Deltagarna är så himla duktiga och det är så roligt att se hur de verkligen kämpar och pressar sig till sitt yttersta.

Imorgon är det måndag och ny arbetsvecka. Snacka om att komma tillbaka till verkligheten.