Tisdagsrusk

Vinden drar rejält runt hörnen och regnet smattrar mot fönstren. Det är mörkt och ganska mysigt faktiskt när jag väl gnuggat sömnen ur ögonen.
Torkar en kattspya så de efterföljande två inte ska få det under fötterna och förbereder matsäcksfrukosten. Det är mysigt att köra när det regnar med mörkret och vindrutetorkarna som sveper. Fördelen med de nu nattsvarta mornarna är att jag nu kan avnjuta pärlbanden från Angeredsbron. De fyllda dubbla filerna av strålkastare från norr på väg E45 och E6 in mot staden. Jag är barnsligt förtjust i den klara åsynen av alla dessa människor som kravlat upp ur sängvärmen för att åka till sina arbeten. Eller kanske studier, en resa, eller kanske faktiskt är på väg hem efter ett nattskift. Alla har vi ett mål och jag till skillnad mot många andra har inget emot att sitta i denna kollektiva ström.
 
Hör på radion att det i svenska fängelser ska drogtestas med utandningsprov istället för urinprov. Anledningarna är två: Det är enklare och mindre integritetskränkande mot internen.
Jag slutar aldrig förvånas över hur det vurmas kring våra dömda brottslingar. "Mindre integritetskränkande"? Hur är det med de dömda och deras respekt för den andres integritet egentligen? Inbrott, rån, misshandel, våldtäkt och bedrägeri. Jag tror deras brottsoffer känner sig en smula integritetskränkta, eller? Jaja, de är ju dömda och avtjänar sina straff, då ska man väl inte utsätta dom för ytterligare obehagligheter, resonerar uppenbarligen en del. Vari ligger obehaget i att lämna ett urinprov? Och betänk målgruppen - interner där missbruk och därmed avlämnande av urinprov säkert är lika vardagligt som för en svensson att borsta tänderna.
Nej, jag kan bara hoppas att anledningarna är fler än de två som nyheterna delgav. En trehundrasidig utredning nedkokad till femton sekunders punchline vid halv sju nyheterna. De uteslöt detaljer som att munstycket till testmackapären behandlas med frätande syra och klipulver.
 
Jag med mitt fläckfria, nåja i varje fall ofängslade liv ska som varje tisdag hämta Lilltjejen på dagis vid dagens slut. Sedan brummar vi in till stan för att möta upp Johan som sedan brummar hem med henne. Undertecknad blir kvar i centrum för middag med sina pojkar. En form av after work alltså.
 
Inför en AW brukar de flesta tjejer piffa till sig. Lite extra maskara kanske, lite färg på läpparna och piffigare kläder.
Själv vill jag ju inte vara sämre. Har ju inga fransar att förstärka så det går bort. Det enda jag målar mina läppar med är lypsyl men jag bytte faktiskt tröja. Dessutom har jag extra bling-bling. Ska bara komma ihåg att kroka fast dom också och med tanke på mitt fantastiska minne (och förmåga att bling-blinga mig), så förvånas nog ingen om de ligger kvar där till imorgon.
 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0