Förutom första året har vi alltid bott i samma stuga. Denna gång hann någon annan före när bokningarna släpptes så vi fick grannstugan. Eftersom den ligger alldeles intill backen glider man så enkelt ända fram till dörren. Jag lyckades förstås glida in till fel stuga där våra grannar mötte mig med förvånad uppsyn. Typiskt mig.

 

Det blev inte många åk precis men alldeles tillräckligt. Dog totalt när vi var tillbaka och däckade i sängen. Friska luften eller känslan av att kunna slappna av nu efter intensiva dagar där omskorgsivriga farföräldrar samt fantastiska kusiner finns. Jag har i vilket fall varit konstant trött sedan vi kom fram!