Syns inte på bilden men jag fryser som en hund! Magen höll sig i schack men resten av kroppen svek mig fullständigt. Med kallsvetten rinnande mellan brösten kände jag en vag oro inför passet men slog bort det. Nu ångrar jag att jag inte frågade Johan som jag träffade där om inte han kunde kört istället. Fattar inte att tanken ens slog mig men man var så fokuserad på att bara köra.
Svetten rann i strida strömmar knappa minuten in i uppvärmningen och orken var obefintlig. Hade ändå förvarnat deltagarna så de slapp undra. En del instruktörer stannar av under kombinationerna för att lyfta fram teknik eller pusha deltagarna. För första gången, redan i låt tre fick jag köra den varianten helt enkelt för att jag inte orkade annat. Pinsamt! Det jag svek i teknik försökte jag kompensera verbalt istället och deltagarna var grymma att pusha. Men nej, det där var inte kul och kan bara be dom om ursäkt. Tar min stukade stolthet och ger mig ut på jakt efter ersättare till morgondagens pass i Partille. Skit också.