Göteborg är verkligen en stor småstad. När jag stod utanför porten till Tripsykologi igår hör jag en röst säga mitt namn och för står en kollega från jobbet. Jag måste fixa pyspunkan på sommardäcket och uppmanas att ringa ett ställe i Torslanda där det trevliga bemötandet gjorde att jag ratade stället i Västra Frölunda som jag ringt till först, trots att deras däck utifall jag skulle behöva nytt, var 500 spänn billigare.
När jag meddelar Johan om stället i Torslanda frågar han strax vad stället heter och det visar sig att jag pratat och nu har en tid hos hans barndomskompis.
När jag hämtar på dagis är HAN där igen, den där pappan som jag så väl känner igen men inte kan placera där, i Olofstorp, med en liten son. Men jag blir tvungen att fråga och han svarar innan jag fullföljt meningen: Ja, ordningsvakt som jag jobbat med ett antal gånger för en halv evighet sedan! Han hade också gått och grunnat på vart sjutton han känt igen mig från.
Han fick mig nästan att ångra mitt beslut att låta förordnandet löpa ut. Han jobbade fortfarande som o-vakt, bland annat på Liseberg dit han tyckte jag skulle söka mig. Men det är bara att inse, jag har nu valt bort det extrajobbet. Combat onsdag, torsdag och söndag, Johan fotbollsträning tisdag, fredag, innebandy lördag och fotbollsmatcher lördag och/eller söndag. Måndagar hoppas jag kunna klämma in boxträning så när 17 skulle jag hänga på mig brickan?
Jag tror han fick mig att än en gång få en glimt av mitt gamla liv som jag saknar ibland. Men det är ju lätt att sakna det man hade när man kämpar i nuet. Då var det bara jag, jag som inte behövde bry mig om någon annan än mig själv och mina behov. Som gjorde som jag ville när jag ville, oberoende och med vad jag inbillar mig, större tillförsikt och självförtroende än jag har idag. I alla fall på vissa plan. Större på andra så inte bara negativt och målat i svart.

Nu och Lilltjejens bökanden och snörvlande rosselandning övergått till snusande små andetag. Jag ska förflytta mig från madrassen på golvet till soffan. Fin dag idag förresten, satt och stekte lite med kollegorna i solen. Jisses vad varmt det var, och vilka goa kollegor jag har! Sa jag att jag fick skita i skogen i morse? Paniksvänga av Norrleden på vägen till jobbet efter akut magknip och insikten att återstående väg, parkering och transport in till kontor och närmsta toalett bara var totalt omöjligt! Papper i bilen-inte bara bra om man har barn! Phu! Så vet ni det. Trevlig helg!