Inte alltid så genomtänkt

Nej det kan man sannerligen inte påstå att min nya header är. Men det är ju nytt år på gång så då tyckte jag verkligen jag kunde få tummen ur och fixa ny, vilket resulterade i denna obefintliga istället. Tråkig kanske men mitt försök att fixa nya bilder igår dog tråkdöden. Hade först en tanke på att inför 2013 byta bloggportal, men det var ju bara ännu jobbigare.  
 
Johan är duktigt förkyld idag vilket ju passade väl med våra nyårsplaner: Beställa hämtmat och spela bingolotto! Haha! Senast jag köpte bingolotter var på Lokets tid och då har jag för mig de kostade 30-40 spänn. Nu gick de på hundra! Kanske för att det var något nyårsspecial? Känns riktigt skönt att inte ha något mer märkvärdigt än så faktiskt. Tog Lilltjejen och handlade tillsammans med halva Lerum som jagade oxfilé och sparrisknoppar. Av någon outgrundlig anledning var potatiskroketterna slutsålda. Jag lyckades tappa plånboken mellan vagnförrådet, bilen och butiken och snurrade några varv innan upphittarna ringde: Ett ungt par som jag inte kan tacka nog! Orka förlora plånbok med allt vad det innebär av att spärra kort och skaffa nya, körkort och allt! Nej ibland har man mer tur än man förtjänar. Där och då var jag så snurrig av tacksamhet att jag inte kom mig för att ge dom något som tack. Tror ju att jag för ovanlighetens skull har kontanter! Men jag har ju deras nummer så funderar på att skicka något.
 
Snön förlorar kampen mot det oupphörliga regnet på utsidan. Rackarns tråkväder. Men om en vecka besöker vi snön istället när vi åker till Sälen. Förra året stod jag ju över då jag helt omöjligt kunde tänka mig att åka på gemytlig familjevistelse när familjen i fråga slagits i spillror. Jag vet kanppt ens vad jag gjorde istället. Jo jag jobbade istället va? Satt och lipade bakom skärmen och tränade som en galning. Förhoppningsvis ska ingenting hindra mig från att åka i år, eller snarare nästa år, och jag ser fram emot det. Tänka sig, JAG ser fram emot en veckas familjegemytligheter. Bara ännu ett exempel på vad tiden kan göra. Inte bara läka utan också förändra. Vad blir det nu? Sjätte året? Det kanske inte går fort men det går i alla fall.
 
Kommer på att jag ännu inte lagt in bilderna från kameran från julafton. Det får bli en annan gång, nu har nog Lilltjejen (och Johan) sovit nog!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0