Oo klöv resten av veden igår. Det bidde en del! Passar bra nu när höstmörkret kommit att börja beta av vårt sprängfyllda förråd så detta kan ta dess plats. Duttig Oo!
Hann inte få till en riktigt bra bild i farten, men fördelen med hösten är alla vackra färger! En dunge stora aspar intill Gråbovägen fångar alltid min uppmärksamhet, och när solen ligger på är de fantastiska!
Det kanske inte är så roligt att masa sig upp när det fortfarande är mörkt ute, men jag har ju den där knepiga svagheten för pärlbandet av bilar som snirklar sig fram på lederna in mot stan. Alla dessa människor som är på väg till, eller från sina arbeten. Detta långa band av ljus som sträcker sig ända till Kungälv när jag passerar över Angeredsbron, jag tröttnar aldrig på det!


Lilltjejen sov i ett hela natten. Inte ett pip så jag kunde avnjuta mina knepiga drömmar fläsk, bruna bönor och lära arbetstrött restaurangdiskare korrekt hållning. Sällan blir jag överraskad när tv:n går igång på morgonen men nu var det yrvaken totalförvirring á la "Var är jag? Vem? Vad? Hur?"