Höststorm med namnet Katia slungar regnet mot fönstren, ackompanjerat av combaten från tv:n. Oo har varit produktiv idag genom att sätta upp rullgardinera i lilltjejens rum och flytta över hennes säng, så nu har vi en väldans massa plats i vårt sovrum! Därmed får vi användning för babyvakten vi fick av Oos föräldrar, en sådan där med både ljud och bild som farmor långt i förväg bestämt att vi skulle ha. Måste erkänna att det är rätt käckt faktiskt och säkerligen framtagen för att omsorgsöverdrivna morsor som jag i detta fall erkänner mig kvala in till, ska slippa titta till sin avkomma i parti och minut. Nu fattas bara läskiga oidentifierbara ljud och tom säng i den lilla displayen under natten! Apropå natt så brukar jag ju ofta drömma och till skillnad från Oo faktiskt komma ihåg mina drömmar när jag vaknar. Dock brukar minnet blekna under dagen, men nu sitter jag här på kvällskvisten och kan utan större problem erinra mig nattens dröm, om än i grova drag. Jag och Oo var på Island där vi bland annat flög helikopter över gargt lavalandskap med rödglödande ännu flytande sådan skymtande i sprickorna. Vi hälsade på någon tjej som jag vill ha till Oos före detta, men är inte säker. Hon var i varje fall glaskonstnär och en stor del av drömmen ägnades åt mina svårigheter att välja presenter till alla där hemma. Sedan skulle middag avnjutas tillsammans med ett gäng andra och en form av underhållning hölls där en gäst fångade en avfyrad pil i farten. Jag skulle nödvändigtvis också prova varpå jag känner hur jag misslyckas och de övriga gästernas förfärade miner inte kan tolkas på annat sätt än att min hand trasats sönder (hur nu det kunnat gå till av en vanlig pil, men det var ju ändå en dröm!). Ingen smärta, bara en domnad och totalvägran från min sida att se på handen, vägra se förstörelsen. Lång tid ägnas också här åt att jag står och vrålar efter något att vira om handen för att antagligen stoppa blodet, men mest för att slippa se den. Jag vill inte se min förstörda högra hand!
Bäst jag står där och tafatt (utan att titta) virar servetter eller något om handen så ringer väckningslarmet på min mobil. Kan ju säga att det kändes väldigt skumt att famla med högernäven efter telefonen för att stänga av den! Jag hade så otroligt distinkt känsla av att fingrar skulle saknas att det blev helskumt när så inte var fallet! Knasigt värre.

(Halvtimme sen eller nåt)

Oo borde vara på väg hem genom ovädret från Borås där han sett på GAIS-match tillsammans med Martin. Inget vidare körväder precis. Martin fick ju biljetter till denna och en annan Älfsborg - GAIS match när han fyllde 40. Kan ju bara hoppas att de suttit under tak!
Imorgon ska han iväg igen, då för att se Frölunda i Skandinavium. Han går med Tomas så vi möts upp hos dom i Mölndal där jag tar över stafettpinnen (vid namn Ronja) och bjuds på middag. Har jag sagt att vi är bortskämda?

(Har vi sett den förr? Latmansdieten!)

Har riktigt ont i svanskotan nu. Vete tusan om den där sittkudden gör någon större skillnad, men kanske hade det varit ännu värre utan den. Nu gör det till och med ont när jag ligger ner i vissa positioner. Det var en fördel med att vara gravid, då försvann dessa problem antagligen för att svanken förändras så det blev ett annat läge på svansen. Men att vara gravid känns inte riktigt som ett alternativ för att slippa smärtorna. Dessutom fick jag ju istället jämrans ont i ryggen under den tiden. Är det inte det ena så är det det andra.

(Rackarns onge till att gnaga på allt!)