Tanken på varma mackor som lördagsfrukost lades snabbt på is, eller snarare i soptunnan. Vi är duktiga på att köpa bröd, sämre på att äta upp det - så dåliga att denna förpackning inte ens öppnats!
Jag minns när jag var singel och vandrade mellan livsmedelsbutikernas hyllor. "Familjepack" och "två för tre", men hallå vi ensamhushåll då? Det var nästan så man tyckte lite synd om sig själv med sina fåtal varor i korgen. Var det bara jag som hade svårt att göra slut på ett mjölkpaket innan de där läskiga flagorna flöt upp på ytan? Fick hälla bort grädde, tacosås och önska det funnits Skogaholmslimpa i miniversion? Ja man kan frysa in och plocka fram eftersom men att lägga i frysen är lika med att förpassa det till en annan minnesdimension, det slutar existera! Man skäms varje gång man står där och slänger, inte så mycket för de svältande barnen i Afrika som ens egen oförmåga att värdera det man har och inte lära sig av sina misstag.

Vi har ambitionen att äta, ambitionen att frysa in och spara. Det sistnämnda fungerar bra beträffande lunchlådor och hyfsat gällande kycklingfilé, riven ost och lax. Allt annat handlar om mellanförvaring tills vi med "gott" samvete kan slänga de årsgamla resterna vi ju skulle spara till lämpligt tillfälle. Det förstnämnda att äta fungerar upp och ner beroende på hur lata vi är - vilket knappast någon följare av denna blogg missat att vi är i rikligt mått. Ingredienser för en rejäl middag ligger och väntar i kylen men ååh vad jobbigt, vad sägs om pizza istället? Vi skyller allt på den närliggande tillgången på snabbmat. Hade vi bott inne i stan hade vi varit ruinerade för länge sedan. Idag blir det dock till att ställa sig och laga då Tomas kommer för lite torsk med äggsås innan barnvaktandet. Monica är sjuk så det blir bara jag och Oo ute i skogen ikväll, ja vi och så drygt femhundra andra.