Av alla timmar jag tillbringat framför en dator har jag ändå sällan känt av besvär i axlar och nacke - förrän nu. Då är det gott med vetebältet vi köpte där under graviditeten som så enkelt hålls på plats över axlarna med kardborrebanden. Gottigt, och så kan jag fortsätta sitta framför skärmen hemma i soffan också - som vanligt.

Insåg där jag stod vid spisen och förberedde middagen att Lilltjejen nu faktiskt går! Det är betydligt säkrare än det lilla klippet jag nyligen lade ut. Runt, runt ön och hit och dit.
Det är inte klokt vad fort det gått. Inte bara hennes utveckling utan tiden sedan hon föddes!

(Tiomånaders Lilltjej!)