Fick behärska en brinnande lust att placera yxan i Gulingen igen. Nästan så jag hoppades att ett träd skulle blockera min väg så jag skulle få stå där i mina mönstrade strumpbyxor och begrava stål i trä. Det var dock väldigt lugnt längs vägen där mörkret endast avslöjade lite välta soptunnor, öppna sandlådor och en och annan vägskylt på marken. Längs den mörka Sörredsleden, partiet innan IAC och hela Volovområdet där jag träffat på älg två gånger hängde det plötsligt en tallkrona över den icke existerande vägrenen! Det är ju tydligen en hel del av den varan enligt trafikrapportören.
Men nu: Jobb!