Först och främst: GRATTIS till min syster och Anders som helt apropå skickade ett sms med gigantiska guldringar på var hand! Tummen är på väg ur och förlovningen ett faktum! Jag trodde ju först att ännu ett bröllop skulle få noteras i kalendern, men där förivrade jag mig allt. Men nu är det ett steg närmare i alla fall! Hoho!

Valborg detta år bjöd på en riktig middag med småbarnföräldrar och allt vad det innebär. Stackars soon-to-be småbarnsföräldrar och tillika värdparet fick nog både en och två anledningar att undra vad de var på väg att ge sig in i! Jag tror aldrig att vi satt allesammans vid bordet samtidigt! Det åts i skift, skars upp åt varandra (både barn och vuxna), passades och vaggades. Kändes som man inte hade möjlighet att visa stackars Martin och Jeanette hur man uppskattade allt det goda som serverades. Men det var bland annat grillad salami med en grillad ost som gnisslade - gottigt! Och de ostfyllda baconomlindade champinjonerna var så goda! Sedan kött, hemgjord beasås och hasselbackspotatis (så heter det va?). Lilltjejen var ömsom lugn och ömsom förtvivlad. Det verkade vara magen som spökade periodvis.
Om någon noterat det så har jag börjat lägga fler bilder i större format på 600 istället för 400 som intill. När jag klickar runt på andra bloggar gillar jag de större bilderna så man ser ordentligt och dessutom slipper thumbnails. Man kan läsa och se ordentligt hela tiden utan hopp och klickanden. Men sedan kan det också bli för mycket av gigantiska bilder som man bara får scrolla förbi, så ska försöka hålla en balans. Det kanske inte är så intressant med ett helbreddsbild på potatis, men däremot personer och situationer.
 
Jeanette kan ju i princip kläcka när som helst nu, undrar om det blir en tjej eller kille! Det har gått framåt i huset sedan jag var där senast - köket och badrummet är jättefint! Martin har lagt ned mycket jobb där, och mycket återstår innan de är helt klara med alla sina planer. Men väl där kommer det bli kanon!
Det var en perfekt kväll att sitta ute, även om solen försvann en stund och vinden blev lite väl kylig. Men mygg och knott har ju ännu inte hunnit komma, fast värdarna hävdade att hos dom var det flygmyrorna som var värst. I vilket fall så slapp vi alla tänkbara flygfän och då är jag nöjd!

Lille Noel blev så till sig över sitt lördagsgodis eller vad det nu var att han gjorde en "Fia" - dvs var hur glad och vanlig som helst tills han plötsligt lade en duktig pizza på golvet, och sedan fortsatte lika pigg och glad som ingenting. Intressant. Utspilld dricka över sällskapsspelet, blöjbyten, klädnypebus, vällingsflaskor och bebisskrik bland drinkar och efterrätt och tillställningen var komplett. Har nog sällan känt mig så vuxen!
Vilka bland de övriga som sedan var barn eller vuxna kan ju diskuteras...
Framåt midnatt ville lilltejjen varken komma till ro eller vara nöjd oavsett håll man höll henne, så då tackade vi för oss och packade in henne i Saabis där hon somnade innan vi kommit ut på huvudleden. Eftersom klockan passerat midnatt passade Oo på att ta en cache vid Ytterby, så var söndagens loggning gjord i alla fall. 

(Morsa och morsa-när-som-helst har koll på årtalen)


Sedan hade det ju faktiskt blivit en cache loggad på vägen ut också! I Kungälv närmare bestämt. Eller snarare två, en fotocache också!



(Lördagscache - check!)






Nu är Oo nere och tränar tjejerna och jag ska försöka sätta igång med Hjärtekatten medan lilltjejen sover! Planerar att göra två, Maja och Fia förstås!